Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om frihet att röka.
Rökning är hälsofarligt. Men trots det måste människor ha en frihet att röka, om de som vuxna individer väljer det. Grundläggande mänskliga friheter kan inte existera bara om de är nyttiga för samhället eller individen – då är de inga friheter. Det finns idag en tilltagande tendens att vilja ”lägga livet till rätta” med stöd av olika rationalistiska skäl – samhällsekonomi, folkhälsa eller andra liknande resonemang. Men individuella fri- och rättigheter kan aldrig underkastas nyttoskäl.
Rökförbud införs allt oftare på arbetsplatser på ett sätt som förmodligen saknar stöd i svensk lag. Det riskerar att leda till sortering av personer på arbetsmarknaden. Det riskerar också att leda till att fler beteenden som hör till privatlivet blir föremål för arbetsgivares – offentligas såväl som privatas – intresse att jaga kostnader. Vi har redan ett stort problem med att unga kvinnor sorteras bort på grund av risken för att de skaffar barn. Staten kan inte motverka det ena beteendet samtidigt som den tolererar eller till och med uppmuntrar det andra.
Rökförbud infördes på krogar och restauranger i Sverige, liksom i många andra länder. Följderna blev inte lika stora som en del befarat. Det ska erkännas att frånvaron av cigarettrök har blivit uppskattat av många. Men det är också ett utmärkt skäl att nu, efter en längre period av rökfrihet, släppa på det totala förbudet. Konsumenterna har nu en perfekt möjlighet att välja. Krögare och restauratörer vet att det finns en publik som uppskattar den rökfria miljön. Om det infördes en möjlighet att tillåta rökning, åtminstone i avskilda delar av en pub eller restauranglokal, skulle en del välja att införa det och andra inte.
Rökförbudet har knappast bidragit till minskad rökning totalt sett. Rökare går ut på gatan utanför serveringen för att röka. Istället för att ta en cigarett, röker man två i följd för att hålla nikotinnivån konstant under längre tid till nästa rökpaus.
Rökning har konstant utmålats som något förkastligt, med en argumentation som ofta är mycket moraliserande. Visst är det så att rökning skadar hälsan, men individen har rätt att fatta också dåliga beslut i livet. Hetsen mot rökare pågår med metoder som är helt oacceptabla.
Regeringen borde därför låta utreda en mer konsekvent och individualistiskt inriktad politisk hållning som sätter stopp för hetsjakten mot rökare på arbetsplatser och ger möjlighet för krögare att införa frihet att röka. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.