Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerad starksprit.
På 1990-talet upphörde flera av monopolen på alkoholområdet, som import, tillverkning och partihandelsförsäljning. Detta skedde för att anpassa bland annat Sverige till EU:s inre marknad. Dock valde vi i Sverige att behålla detaljhandelsmonopolet, Systembolaget, av alkoholpolitiska skäl. Villkoret vid förhandlingarna om svenskt
EU-inträde var att slå vakt om näringsfriheten för producenter. Villkoret för att Sverige skall få ha statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker är att drycker och producenter från EU inte får diskrimineras i förhållande till svenska.
Problemet är att nuvarande bestämmelser hämmar den inhemska produktionen. Svenska produkter har inte samma villkor som utländska när det gäller tillgång till den viktiga egna närmarknaden. I praktiken diskrimineras närproducerade svenska drycker i förhållande till drycker från övriga EU och världen.
Systembolaget ska ha ett utbud som motsvarar ett tvärsnitt av drycker från hela världen. Systembolagets sortiment är dock med nödvändighet begränsat i relation till den enormt stora totala mängden drycker som produceras världen över. Endast en bråkdel av dessa kan av naturliga skäl få plats.
Kravet på icke-diskriminering av utländska drycker medför att Systembolaget ger plats åt samma bråkdel av svenska drycker som av utländska. Systembolaget gör allt för att undvika att anklagas för diskriminering, ty då kunde monopolställningen ifrågasättas. Den helt övervägande delen av svenskproducerade drycker kommer således inte in i Systembolagets sortiment.
Systembolagets storskalighet innebär ett annat hinder. Monopolet ska förse hela Sverige, vilket kräver stora kvantiteter. Även Systembolagets krav på god lönsamhet gör att man har inköpsregler som gynnar storskaliga leverantörer. Inhemska vin- och fruktvinsproducenter är i regel småskaliga och saknar ofta möjlighet att tillgodose Systembolagets stränga leveranskrav. Det gäller i synnerhet för nyetablerade företag.
I länder utan försäljningsmonopol samt Finland kan producenter sälja direkt till sin hemmamarknad. Det är vanligt att mindre och medelstora producenter i de traditionella vinländerna säljer större delen av sin produktion direkt till besökare. Sådan gårdsförsäljning kräver ingen distribution eller fördyrande mellanled. Den blir därmed gynnsam för såväl producent som kund och är dessutom mer miljövänlig. Lokal, småskalig och mångfacetterad produktion vore omöjlig utan försäljningsmöjligheterna.
Trots alla problem och ofördelaktiga regler för starkspritsproducenterna i Sverige har det vuxit upp flera spännande verksamheter runtom i Sverige. Bland dessa producenter märks:
Mackmyra Svensk Whisky AB, beläget i Valbo i Gävleborgs län, tillverkar whisky med svensk prägel.
Svensk Vodka i Motala AB, beläget i Motala och i Stockholm, tillverkar svensk vodka.
Ett konkret exempel är Finland som likt Sverige har försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker. Men där är det tillåtet för inhemska vinproducenter att bedriva gårdsförsäljning. På den egna gården kan man sälja vin till besökare. Finland har gjort ett undantag från sitt försäljningsmonopol för vin och fruktvin. Försäljning i gårdsbutik av egenproducerade drycker har, med speciella bestämmelser och begränsningar, tillåtits.
Verksamheten har fungerat utmärkt och medfört en blomstring av den finska landsbygden. Inhemsk turism har ökat starkt och arbetstillfällen skapats. Fruktvinsnäringen har fått en stark folklig förankring.
Finlands lagstiftning kan skapa underlag för en svensk motsvarande lagstiftning. Härigenom kan problem undvikas och tid vinnas. Självklart kan det finnas specifikt svenska förhållanden som motiverar särskilda lösningar. Dit hör inte minst att Sverige officiellt är ett av EU:s vinodlande länder.
Inga experter inom alkoholforskningen förutser några speciella negativa effekter för alkoholpolitiken. Inga sådana har heller kunnat konstateras i Finland. Det praktiska genomförandet av gårdsförsäljning kräver givetvis ett regelverk som säkerställer god kontroll, inte minst att försäljning inte sker till ungdomar. En gårdsbutiks tillstånd ska efter varning kunna dras in om missförhållanden uppdagas.
Gårdsbutiker skapar nya jobb i både odling, framställning och handel.
Landsbygden får en ny näringsgren. Gårdsbutiker bidrar därmed till en mer mångfacetterad landsbygd.
Gårdsbutiker skapar en sund och livaktig landsbygdsturism.
Miljön vinner på både kortare transporter och fler bär- och fruktodlingar.
Avsättning för vilda bär inom landet skapas, exempelvis blåbär, lingon, hjortron.
Bättre övervakning av ålders- och nykterhetskontrollen i alla butiker.
Producenterna borde ha rätt att få rimliga möjligheter till avsättning av sina produkter. Det skulle skapa nya arbetstillfällen och ökad avsättning för svensk odling, liksom för tillvaratagandet av svenskproducerade produkter. Det skulle även bidra till en ökad inhemsk turism. I Finland har vi noterat alla dessa positiva konsekvenser till följd av möjligheterna till gårdsförsäljning.