Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av högre och mer differentierad beredskapslagring av antiviraler inför en pandemi.
Fågelinfluensan och hotet om en pandemi var högaktuella frågor för några år sedan. Sedan dess har Sverige vidtagit en rad åtgärder och möjligheterna att skydda den svenska befolkningen inför en pandemi är betydligt bättre idag. Myndigheter har fått uppdrag och tagit fram beredskapsplaner, och samordningsgrupper har inrättats. Kommuner och landsting är särskilt ansvariga för att förbereda och hantera en eventuell pandemi. Regeringen har övervägt möjligheten att förbättra tillgången på vaccin, bland annat genom en svensk vaccinfabrik. Detta förslag har man lagt åt sidan och istället har Sverige tecknat avtal om vaccinleverans från en vaccintillverkare i händelse av en pandemi.
En influensapandemi kan komma att drabba de flesta i samhället på många olika sätt. Därför omfattar planering för en sådan många olika aspekter. Allmän vaccinering är idag den enda åtgärd som möjligen skulle kunna stoppa en pandemi, men ett vaccin kommer inte att finnas tillgängligt under de första månaderna av en pandemi eftersom det dröjer innan man identifierat vilken virusstam som orsakat pandemin och kan tillverka motsvarande vaccin. Dock har s.k. pre-pandemiska vaccin nyligen godkänts. Dessa kan vara ett effektivt sätt att försöka skydda befolkningen innan pandemin bryter ut.
Ett annat sätt att mildra effekterna av pandemin och möjligen minska spridningstakten är användandet av läkemedel mot sjukdomen, s.k. antivirala läkemedel. Dessa kan skydda mot insjuknande om de används förebyggande, och de kan minska sjukdomstid och komplikationer om de sätts in när sjukdomen just brutit ut.
Dessa antivirala läkemedel – i dagsläget Tamiflu och Relenza – behöver lagras för att snabbt kunna användas vid en eventuell pandemi.
WHO har också uppmanat länderna att lagerhålla antivirala läkemedel inför en kommande influensapandemi, eftersom lagren hos tillverkarna kan komma att ta slut i en vaccinbristsituation. WHO rekommenderar också länderna att utfärda nationella rekommendationer för bruk av läkemedel och vaccin under en pandemi samt att skapa distributionsplaner för vaccin, antiviraler och antibiotika.
Det är viktigt att samhället har god beredskap för en pandemi. En viktig del av detta är det beredskapslager som Socialstyrelsen och landstingen upprätthåller. Sveriges nivå ligger idag på omkring 20 procent. I många andra länder är den nivån betydligt högre än Sveriges nivå, i vissa länder uppemot 60 procent. Flera länder har också nyligen tagit initiativ till att höja sin nivå. Samhällets beredskapslager idag syftar främst till att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i händelse av en pandemi – men för att undvika en dramatisk ekonomisk nedgång och svåra sjukdomsfall borde lagret vara tillräckligt omfattande för att bli tillgängligt även för andra grupper. Det är därför viktigt att det svenska beredskapslagret höjs.
En annan faktor som måste övervägas är de ökande signalerna om resistens mot det antivirala läkemedlet Tamiflu. 70 procent av de prov som norska myndigheter analyserat av årets influensa var resistenta. Norge har meddelat det europeiska smittskyddsinstitutet som befarar en liknande utveckling även i resten av Europa.
Emea, den europeiska läkemedelsmyndigheten, kom i vintras med nya rekommendationer om användandet av antiviraler vid en pandemi och rekommenderar att flera olika antiviraler används för att uppnå så bra beredskap som möjligt. Rekommendationerna har ändrats just på grund av den ökade resistensen och att det andra antivrala läkemedlet Relenza visat väldigt lite resistens. Det är därför rimligt att den svenska pandemiberedskapen innehåller såväl Relenza som Tamiflu i rimliga proportioner.