Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda och följa upp dödsfall och skador som kvinnor med funktionsnedsättning råkat ut för.
Studien ”Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” som utkom 2007 och utfördes av Handu syftade till att ge ökad information om den specifika sårbarhet och utsatthet som finns bland kvinnor med funktionsnedsättning. Den som ser dåligt eller går dåligt eller inte alls kan gå kan inte ta till flykten när mannen slår eller hotar att slå. Och vart tar kvinnan vägen? Hur vet hon vart hon skall ta vägen? Vem tror på henne? Vem vill hon fråga? Hur letar hon sig fram? Och hur vet den kvinna som har svårt att förstå sin omvärld och sig själv vad som är rätt och fel, vad som är våld och vad som är sexuella övergrepp om män lärt ut att så här går det till.
Utsattheten och sårbarheten blir inte minst märkbar när kvinnor är i ett praktiskt beroendeförhållande till andra människor. Det handlar om exempelvis hemtjänst, färdtjänst, behandling, olika omsorger och assistans. Det praktiska beroendet skapar närhet till någon annan, och andra människor rör sig inom den sfär som är kvinnans integritet. Ju mer omfattande beroendet är desto större är sårbarheten. Det beroende som skall garantera skydd och trygghet kan bli själva hotet. Den sårbarheten, den rädslan, den skräcken måste in i samhällsmedvetandet om kvinnor, beroende och våld.
Undersökningen om ”Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” besvarades av totalt 1 063 kvinnor (här exklusive kvinnor med utvecklingsstörning). Gemensamt för de allra flesta kvinnorna är att de har en funktionsnedsättning som gör att de har svårt att fly, förflytta sig snabbt eller orientera sig rumsligt vid en våldssituation. De har antingen ett rörelsehinder eller en synskada.
Totalt uppger en tredjedel, 33 procent, av samtliga kvinnor som besvarat enkäten att de har erfarenhet av hot, våld eller sexuella trakasserier från män. I hälften av de fallen, totalt 14 procent av samtliga svarande, har kvinnorna en eller flera gånger fått fysiska skador av män som utsatt dem för våld och sexuella övergrepp.
Det kan också vara så att våldsutövaren förvägrar kvinnan vård både för sin funktionsnedsättning och/eller om hon blivit utsatt för våld. Hur kan kvinnan söka/få hjälp och stöd i sin situation? Vet man inom sjukvården om det är en skada/sjukdom som har uppkommit genom att kvinnan varit utsatt för våld eller om det är kopplat till hennes funktionsnedsättning eller utav sjukdom?
Det är viktigt att detta utreds. När det handlar om dödsfall, så är detta ett tilläggsuppdrag som Socialstyrelsen borde få i samband med att de skall utreda de dödsfall som skett till följd av mäns våld mot kvinnor. Det kan vara fler dödsfall än de som kommer fram i statistiken. Dödsfallen kan döljas beroende på att förövaren har utnyttjat kvinnans funktionsnedsättning för att dölja den verkliga dödsorsaken.