Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny narkotikalagstiftning i syfte att förhindra spridning av droger.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en större uppmärksamhet på den ökande Internetförsäljning som sker av lagliga, ej narkotikaklassade, preparat som används i berusande syfte.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett ”snabbspår” för narkotikaklassningar i syfte att ge tull och polis ökade möjligheter att snabbt ingripa.
Alla medel som står till buds måste användas för att minska droganvändning. Polis och tull måste få resurser för att förhindra att narkotika kommer in i landet och sprids. Den svenska lagstiftningen på området är ”tandlös” i förhållande till resten av EU. Till skillnad från andra länder jagar den svenska tullen enskilda ämnen, i stället för att ”baka ihop” preparaten i större grupper som ger dem möjligheter att snabbt kunna ingripa. Många gånger kommer det in nya droger, där bara någon enstaka beståndsdel ändrats så att de inte omfattas av den nuvarande narkotikaklassningen, vilket både missbrukare och försäljare väl känner till och utnyttjar. En lagändring är därför nödvändig.
Det är viktigt att insatserna sker snabbt, men många gånger förhindras det på grund av att lagstiftningen inte hänger med när det gäller uppkomsten av nya droger. Ständigt uppstår nya ämnen som kan användas som berusningsmedel, och samhället hinner inte med att klassa dessa ämnen som narkotika.
I många fall har drogen ett normalt användningsområde som gör det ännu svårare att narkotikaklassa den. Ett sådant ämne är till exempel butandiol, som används inom industrin som ett mer miljövänligt alternativ vid plasttillverkning. Butandiol och det likartade ämnet GBL förvandlas i kroppen till den narkotikaklassade drogen GHB. Från och med den 1 september 2005 är dessa ämnen dock klassade som hälsofarliga ämnen, vilket då innebär att man måste ha tillstånd för att inneha dem. Att få dessa ämnen klassificerade har dock tagit alltför lång tid. Under tiden som processandet genom regering och riksdag pågått har nya berusningspreparat dykt upp på marknaden. Att lösa denna klassificering utan att åsamka industrin problem bör kunna ske.
Problemet med nya droger måste få både en kortsiktig och en långsiktig lösning. En ny narkotikalagstiftning där man utgår från preparatens farlighet samt psykiska och fysiska effekter behövs. Det vill säga att rimligtvis borde till exempel butandiol klassas som narkotika, eftersom medlet ger samma effekt som det redan narkotikaklassade GHB. Regeringen bör skyndsamt, utan att riskera rättssäkerhet och effektivitet, ta fram en sådan lagstiftning.
Eftersom detta dock kan ta tid bör under tiden en kortsiktig lösning införas för att undvika att fler unga riskerar att hamna i drogberoende på grund av att lagstiftningen inte hänger med. Det behövs ett snabbspår. I exempelvis USA finns ett system som innebär att ansvarig myndighet tillfälligt kan ställa en drog under kontroll i väntan på narkotikaklassning i vanlig ordning. Något liknande bör införas i Sverige. Det är inte acceptabelt att tullare tvingas släppa igenom 25 kilo av det amfetaminliknande preparatet TFMPP, såsom skett i Malmö, på grund av bristande svensk lagstiftning.
Under senare tid har Internethandeln med lagliga, inte narkotikaklassade, preparat uppmärksammats alltmer. Dödsfall liksom allvarliga skador har blivit följden då personer berusat sig på dessa preparat. Ett ökat fokus bör riktas mot denna typ av handel i syfte att förhindra framtida tragedier.
Detta bör komma riksdagen tillkänna.