Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera möjligheten att förskriva tjänster som hjälpmedel för funktionshindrade.
Ökade insikter om neuropsykiatriska diagnoser och den demografiska utvecklingen med allt fler äldre ställer i takt med den tekniska utvecklingen nya krav på hjälpmedel för funktionshindrade.
Hjälpmedelsinstitutet har utrett om det finns tjänster som kan fungera som hjälpmedel för äldre och personer med kognitiva funktionsnedsättningar. De konstaterade att det idag endast finns en enda upphandlad förskrivningsbar tjänst i Sverige, ett mobilt minnesverktyg för personer med kognitiv nedsättning.
Man har längre försökt tillgodose behoven hos t.ex. personer med syn-, hörsel- och rörelsehinder genom ett produktorienterat utbud. Idag ser vi andra grupper med funktionshindrade som har behov av andra typer av hjälpmedel. Ska dessa personers behov täckas kan man inte följa de gängse spåren utan måste finna andra stöd som idag möjliggörs av den nya tekniken.
En alltmer sofistikerad teknik och tjänster möjliggör för äldre och funktionshindrade att aktivt och på lika villkor kunna medverka och få stöd i samhället via hjälpmedelstjänster. Det handlar mycket om demokrati och delaktighet, men också om att kommunicera med andra och leva ett mer aktivt liv och delta i samhället utifrån sin egen förmåga.
Tjänster och service på olika samhällsområden, t.ex. banktjänster och information från myndigheter, förutsätter i allt större utsträckning att man inte bara har tillgång till en dator, utan också är förhållandevis hemmastadd i en tekniskt alltmer avancerad miljö. Man kan också notera att de olika kommunikationsteknikerna växer samman, vilket i sin tur skapar nya tekniska möjligheter. En mobiltelefon är idag att betrakta som en avancerad bärbar dator och kan användas för samtals- och bildöverföring, uppkoppling mot Internet, mottagning av satellitsignaler m.m.
Även om situationen förbättrats under de senaste åren, finns det anledning att utgå från att samhället fortfarande är långt ifrån ”genomdatoriserat” – i synnerhet inte för personer med funktionsnedsättning. Det existerar en ”digital klyfta” mellan dem och befolkningen i stort. Detta är särskilt allvarligt eftersom just personer med funktionsnedsättning är de som många gånger har verkligt stor nytta av Internettjänster som hjälpmedel. Alla kan tycka att det är smidigt och praktiskt att kunna sköta sina bankaffärer hemifrån, men för en äldre person med rörelsehinder kan det vara en nödvändighet. Inte minst för personer med osynliga funktionsnedsättningar såsom kognitiva nedsättningar kan den nya tekniken och tjänster erbjuda helt nya möjligheter till stöd.
Det är sannolikt att ett flertal Internettjänster kan betalas av den enskilde men vissa tjänster är av en den typen att de bör förskrivas som ett personligt hjälpmedel. Att förskriva tjänster som hjälpmedel är samhällsekonomiskt både utifrån ett samhälls- och ett individperspektiv.
Utvecklingen går idag från särlösning till inkludering. EU-kommissionens strategi för IKT, informations- och kommunikationsteknik, går mot main-streaming och design för alla. Utvecklingen av tjänster kan inte gå i egna stuprör utan i stället måste en användarcentrerad utveckling ske där brukarna är en aktiv del i utformningen i samverkan med den allmänna industrin, dvs. även företag utanför den traditionella hjälpmedelsindustrin.
Tillgänglighet och design för alla skär horisontellt genom alla områden. Hjälpmedelsindustrin, den övriga industrin och brukarna kan därför inte sitta var och en för sig, i stället måste gemensamma möten skapas där industrin möter brukarnas behov och bygger in lösningar i mainstreamprodukter. En myndighet kan inte ensam ansvara för utvecklingen av nya former av hjälpmedel. Industrin och brukarna måste ges möjligheter att påverka mainstreamprodukter anpassade för alla i stället för särlösningar för ett fåtal.
I Japan har design för alla en stark position och strategisk betydelse hos alla de stora företagen. Exempelvis har Toyota ett helt center för design för alla och på NTT-Docomos utvecklingscenter för tjänster jobbar 900 personer varav en avdelning med inkludering.
Regeringen kan och bör stimulera utvecklingen av tjänster genom att ex
empelvis:
Markera att sektorsmyndigheterna ska samarbeta.
Lyfta fram goda exempel.
Skapa möten och gemensamma forum med brukarna, näringslivet, Sveriges Kommuner och Landsting för att visa på behov och starta konkreta projekt.