Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för bättre utbildning av yrkesgrupper som möter våldsutsatta kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram tillförlitlig nationell statistik över mäns våld mot kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra villkoren för de kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.1
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
Regeringens beslut hösten 2007 om en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer var mycket bra. Totalt satsas drygt 800 miljoner kronor på 56 olika åtgärder fram till 2010.
Mäns våld mot kvinnor är ett av de allvarligaste problemen i dagens samhälle. Ett problem som berör oss alla – både kvinnor som män. Det är en fråga om fullständiga mänskliga rättigheter – även för kvinnor – och självklart en jämställdhetsfråga.
Regeringen är tydlig med att insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste göras utifrån ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv samt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. I de fall barn är offer för brott eller på annat sätt berörs av våldet måste särskild hänsyn tas till deras behov, rättigheter och förutsättningar.
Insatserna i handlingsplanen är generella, men särskilda insatser görs bland annat för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är mycket positivt, och det är viktigt att arbetet fortsätter med att i grunden angripa den strukturella diskriminering av kvinnor som fortfarande är mycket påtaglig i Sverige.
Bristen på tillförlitlig och gemensam statistik är ett hinder för att skyddet för våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn ska utvecklas på ett likvärdigt och bra sätt i hela landet. I dag är detta mycket olika beroende på var i landet den utsatta är bosatt. Därför är det viktigt att få fram bra statistik för att kunna jämföra situationen i olika delar av landet och följa utvecklingen över tid.
Det är nödvändigt att de yrkesgrupper som regelmässigt möter kvinnor och barn får en bra utbildning i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Högskoleverkets förslag från 2004 om kurser i genusperspektiv och mäns våld mot kvinnor i elva högskoleutbildningar har bara delvis genomförts. Det är uppseendeväckande att det för examen som socionom, läkare och polis inte är obligatoriskt med kurser om genus och våld i nära relationer.
De kvinnor och barn som tvingas leva med någon form av skyddade personuppgifter är i en mycket svår situation. Det finns tre olika former för skydd; sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Roks – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige – har presenterat ett antal förslag för att förbättra dessa kvinnors och barns livssituation betydligt. Det handlar bl.a. om att särskilda skyddshandläggare utses för dessa kvinnor och barn, ökad delaktighet från de utsatta i riskbedömningarna och en ökad kunskap om problematiken hos de myndigheter som kvinnor och barn med skyddade personuppgifter kan komma i kontakt med.