Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att frivilligorganisationer som arbetar med socialt utsatta grupper i högre utsträckning ska ha möjlighet att ansöka om statliga pengar direkt hos länsstyrelserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredning av ett statligt stöd till ideella organisationer med verksamhet för daglig sysselsättning och arbetsrehabilitering.
Frivilligorganisationernas arbete med socialt utsatta människor innebär en stor samhällelig och medmänsklig insats. Statliga pengar för denna typ av verksamhet finns bland annat att ansöka om hos länsstyrelser och Socialstyrelsen. Länsstyrelsen beviljar utvecklingsmedel till respektive läns kommuner inom exempelvis följande områden:
förebyggande arbete inom alkohol- och drogområdet,
tidiga insatser riktade till våldsutsatta familjer,
projekt som riktar sig till insatser inom ungdoms- och missbrukarvården,
anhörigstöd,
projekt för att förebygga hedersrelaterat våld,
stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld,
brottsofferjoursverksamhet,
kvinnojoursverksamhet,
personligt ombud.
För tillgång till de statliga pengar som finns hos länsstyrelserna sker frivilligorganisationernas ansökningar idag huvudsakligen via kommunerna, vilka både ska granska och godkänna ansökningarna – ett onödigt och ineffektivt förfaringssätt. I de fall den aktuella kommunen själv har en liknande verksamhet är kommunen inte heller en neutral granskningspart.
Det behövs ett system som förenklar för frivilligorganisationerna, snabbar på möjligheten att starta och bedriva verksamhet, säkrar granskningsneutralitet och tar bort kostsam administration från kommunerna. I utredningen Rörelser i tiden, SOU 2007:66, och i regeringens dialog kring statens roll i förbindelse med den ideella sektorn berörs välkomna frågor om bidragssystemen för de socialt ansvarstagande frivilligorganisationerna. Regeringen har även aviserat att förändringar bör ske på området. Det är därför viktigt att i detta arbete betona att frivilligorganisationerna i högre utsträckning bör kunna ansöka om statliga medel direkt hos länsstyrelserna, utan att gå omvägen över kommunen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Att människor har en meningsfull sysselsättning är oerhört viktigt. Enligt Psykiatrisamordningen har rehabiliteringen och arbetslinjen när det gäller personer med psykiskt funktionshinder dock nedprioriterats och istället har fokus legat på vård och omsorg. Det synsättet har passiviserat många, och de psykiskt funktionshindrade har idag en mycket svag förankring på arbetsmarknaden. Hälften av personerna med psykiskt funktionshinder saknar idag daglig sysselsättning.
För dem som beviljas daglig verksamhet enlig LSS finns flera bra alternativ inom föreningsliv och frivilligorganisationer. Fontänhusen är ett sådant exempel på en frivilligorganisation som bedriver bra och meningsfull verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Fontänhusen driver klubbhus dit medlemmarna är välkomna dygnet runt och där man gemensamt varje dag sköter sysslorna för att få huset att fungera. Fontänhusen hjälper också människor med psykisk ohälsa att få in en fot i arbetslivet genom arbetsträning och övergångsanställningar.
Det är viktigt att stödja frivilligorganisationernas arbete för att ge daglig sysselsättning och arbetsrehabilitering. Deras verksamheter är oerhört värdefulla för den enskilda personen. Och det spar resurser från psykiatrin. I Danmark har staten avsatt några miljoner per år i en särskild fond för igångsättningsmedel för daglig sysselsättning och arbetsrehabilitering. En liknande reform för frivilligorganisationer bör utredas i Sverige. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.