Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nationell tillgänglighetsdatabas.
Cirka 20 % av Sveriges befolkning mellan 16 och 64 år har någon form av funktionsnedsättning. 68 % av de som har funktionshinder deltar på arbetsmarknaden. Det pågår ett omfattande arbete inom olika områden för att genomföra den nationella handlingsplanen som antogs för sex år sedan, ”Från patient till medborgare”(prop. 1999/2000:79). Det återstår fortfarande mycket att göra och här krävs en kraftsamling från regering och riksdag, kommuner, landsting och regioner.
Tillgängligheten är helt avgörande för att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt och delaktigt liv. För att uppnå detta krävs skärpt lagstiftning samt användbara metoder för att mäta att utvecklingen går åt rätt håll. För en person med funktionsnedsättning är det mycket viktigt hur den fysiska miljön i vårt samhälle är utformad för att han eller hon ska kunna ta del av de faciliteter, den service och det utbud som ett samhälle har att erbjuda. Många gånger krävs inte några stora projekt för att åtgärda miljöer och skapa en god tillgänglighet. Det är många gånger inte heller resurskrävande. Det som däremot krävs är en samordning av alla berörda parter där den samlade handikapprörelsen har en viktig roll.
I Västra Götalandsregionen har man upprättat en tillgänglighetsdatabas. Detta arbete görs tillsammans med Handikappkommittén i Västra Götaland, Västsvenska turistrådet och den samlade handikapprörelsen, kommunerna och företagen. Man tittar på varje verksamhet i t.ex. en kommun, man inventerar verksamheten och beskriver den så väl att alla besökare själva ska kunna fatta beslut om de kan besöka platsen eller inte. Genom att ha upprättat en databas kan varje kommun och företagare själva uppdatera tillgänglighetsinformationen och på ett enkelt sätt ändra i databasen vid förändringar vad gäller tillgänglighet.
Databasen används av privata och offentliga aktörer. Den ger en enhetlig information till brukarna och en god kunskap om den egna verksamhetens tillgänglighet. Tillgänglighetsdatabasen beskrivs utifrån fem svårigheter som representeras av symboler. Dessa är: se, höra, tåla vissa ämnen, röra sig och bearbeta och tolka information. Besökaren fattar själv beslut; det är webbaserad information på svenska, lättläst svenska och engelska. Den kan även läsas av talsyntes. Systemet är öppet för alla aktörer. Kvalitetssäkring av databasen pågår kontinuerligt. I dag ingår 16 kommuner i Västsverige, turistföretag, landsbygdsbutiker i hela Sverige, Västra Götalandsregionens verksamheter samt Tranås kommun och Västerbottens turistföretag i denna databas. Intresset är även stort från andra regioner i Sverige.
Detta koncept som utvecklats i Västra Götaland är mycket uppskattat, och personer med någon form av funktionsnedsättning får på detta sätt en mycket tydlig och konkret information om en verksamhet som man kommer att besöka. Tyvärr har många kommuner och landsting inte påbörjat något av detta arbete. Informationen är långt ifrån heltäckande och når inte ut till de grupper som behöver tillgänglighetsinformation. Det ser helt enkelt mycket olika ut i landet vad gäller tillgänglighet. Med en nationell tillgänglighetsdatabas skulle vi få en likvärdig information som täcker hela landet i stället för flera olika system med olika inriktning och olika ambitionsnivåer.
Med hänvisning till ovanstående och det uppdrag som ligger i den nationella handlingsplanen bör riksdagen ge regeringen till känna att en nationell tillgänglighetsdatabas bör inrättas.