Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett utvecklat mål för förbättring av de äldres måltider.
På Socialstyrelsens äldreguide finns mat som en kvalitetsindikator. Här mäter man nattfastans längd och möjligheter att välja maträtt. Det är ett bra första steg. Tack vare regeringens så kallade kvalitetssatsning till kommunerna har en del kommuner satsat på att förbättra de äldres måltider. Ett gott exempel på detta är Linköpings kommun. Men fortfarande behövs förbättringar på många håll.
Maten och måltiden har en central funktion för hälsa och välbefinnande. Mat är inte bara något man stoppar i sig, den ska se aptitretande ut och dofta gott och den ska ge möjlighet till social samvaro. Viktig är också miljön runtomkring. Har man tur tillagas maten på plats i det särskilda boendet. Då kan man få känna hungern vakna när doften av stekta köttbullar eller pannkakor sprider sig. Hemkänslan ökar. Men det har tyvärr blivit alltför vanligt att kommunerna inte anser sig ha råd att bygga tillagningskök som klarar uppställda krav. Istället används uppvärmningskök eller serveringskök för färdiglagade rätter.
Hemtjänstens tid är noga utmätt och dyrbar. Matlagning kräver alltför stor tidsåtgång och därför var det 2006, enligt en enkät från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 57 249 personer som fick nöja sig med hemsänd mat. Rationaliseringens vind har blåst även här. Det är vanligt att vakuumförpackad mat levereras i portionslådor en gång i veckan. Näringsinnehållet är noga kontrollerat och priset har varit avgörande för vilken leverantör som ska få svara för maten. Men vad är två frysta pannkakor som man i sin ensamhet värmer i microugn i 2,5 minuter i jämförelse med doften och smaken av nystekta?
Hemtjänsten kanske inte kan laga mat åt varje enskild varje dag, men man prövar på olika håll att samla några äldre, laga mat tillsammans och sedan äta tillsammans. Och varför är så många kommuner rädda för de ideella krafterna? Här finns en resurs som skulle kunna ge social samvaro och variation till de regelbundet återkommande rätterna i portionslådorna.
Våra äldre behöver, som Edvard Persson så fint beskrev på sin genuina skånska dialekt: go mad, möe mad, mad i rättan ti osså med madaro! Regeringen bör därför utveckla ett mål för de äldres mat och även låta Socialstyrelsens äldreguide omfatta fler bedömningskriterier för mat och måltider.