Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att assisterad befruktning och insemination ska erbjudas ensamstående.
Ensamstående kvinnor som vill anlita en donator vid insemination eller provrörsbefruktning förvägras denna möjlighet i vårt land.
Par bestående av en man och en kvinna har denna rätt, liksom par bestående av två kvinnor. Det är tillåtet för ensamstående kvinnor att skaffa barn genom adoption eller genom en tillfällig förbindelse. Familjer kan alltså se ut på många olika vis, vi vet alla att ensamstående mammor med barn är en mycket vanlig sorts familj i dagens samhälle. Varför skulle en kvinna utan livspartner men med en stark längtan efter att bära, föda och fostra ett barn motarbetas i Sverige?
Det är inkonsekvent att en ensamstående kvinna har rätt att adoptera men inte att få hjälp att bli gravid i egen kropp. Vid en insemination bör läkare noga pröva att det med hänsyn till medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att behandlingen äger rum. Istället för att en sådan kontroll görs inom svensk sjukvård, åker hundratals svenska kvinnor regelbundet med kort varsel (det kan krävas många försök) i skytteltrafik till Köpenhamn för insemination, eftersom det där är tillåtet.
Ensamstående som är beredda att ta eget ansvar för ett barn är mycket motiverade föräldrar. Det rör sig om planerade graviditeter och efterlängtade barn. Att ge sina barn kärlek, omsorg och trygghet är förmågor som inte hänger ihop med sexualitet eller samlevnadsform. Även ensamstående bör ha möjlighet att få assisterad befruktning och insemination.