Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn med hörselskador har rätt till tvåspråkighet, dvs. behärska både svenska och teckenspråk.
Barn och ungdomar med en hörselskada har ett handikapp som kan förhindra full delaktighet i samhället. Därför är det viktigt att redan i tidig ålder erbjuda möjlighet till tvåspråkighet, dvs. att lära sig behärska både svenska och teckenspråk. Att ge möjlighet att kunna växla mellan språken ger en ökad delaktighet och förmåga att uttrycka sig i olika situationer.
Perspektivet på ett barns hörselskada och språk måste vara livslångt. Det är i stort sett omöjligt att förutspå de framtida situationer då inte enbart hörseln räcker till. Att senare i livet försöka lära sig teckenspråk för att via tolk kunna göra sig förstådd är ofta en stor utmaning.
Det är således viktigt att grundlägga språkkunskaperna tidigt i livet. På så vis skapas det bästa förutsättningarna att utveckla ett språk till hög nivå och användbarhet.
Barn som har en grav hörselskada har dessutom ofta svårt att lära sig svenska. Teckenspråket kan då vara en bra plattform för att även utveckla de svenskspråkiga kunskaperna. Genom teckenspråket skapar sig barn begrepp som kan användas för att utveckla de svenskspråkiga kunskaperna. Svenska och teckenspråk stödjer varandra när det gäller den språkliga utvecklingen. Barn med hörselskador bör därför senast i årskurs tre i grundskolan erbjudas möjlighet att lära sig teckenspråk.