Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Allmänna arvsfondens utdelning i ökad utsträckning ska ges till kulturella ändamål för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning.
Allmänna arvsfonden bildades 1928 genom ett riksdagsbeslut i samband med att arvsrätten begränsades. Arvsfondsdelegationen, som är en nämndmyndighet inom Regeringskansliet, har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning genom att besluta om utbetalning av medel från Allmänna arvsfonden. Ideella föreningar och organisationer kan söka medel ur Arvsfonden. Den verksamhet som får stöd ska vara nyskapande och utvecklande och ligga utanför organisationens vanliga verksamhet. Det betyder att projekten ska skilja sig från den ordinarie verksamheten. Det kan till exempel vara att pröva en ny metod eller en helt ny verksamhet eller att vidareutveckla en redan etablerad verksamhet i en ny riktning. Förhoppningen är att de nyskapande projekt som startar med stöd från Allmänna arvsfonden så småningom ska kunna bli en del av den ordinarie verksamheten. Ett projekt får stöd från Arvsfonden under högst tre år. Arvsfonden stöder aldrig verksamhet som bekostas av offentliga medel.
Under 2007 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 339 miljoner kronor till 369 projekt. Därutöver beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden på nästan 214 miljoner kronor till 228 projekt som avser de av regeringen prioriterade områdena 2006–2008. Många av de projekt som får stöd arbetar för jämlikhet, integration, mångfald och tillgänglighet.
I redovisningen framgår det, trots särskilda satsningar från regeringen sida på kulturområdet, att det är en liten del av Arvsfondens utdelning som går till projekt inom kulturområdet. Det är endast 73 projekt av totalt 369 som gått till kulturändamål. Det motsvarar ca 20 % och andelen riskerar att bli ännu mindre nu när den särskilda satsningen på kulturområdet avslutas. Att fortsätta satsa på ett rikt kulturliv för barn och unga är angeläget. Projekt som syftar till barns och ungdomars ökade delaktighet i kulturlivet bör ges högre prioritet även i fortsättningen. Prioriteringen bör även omfatta projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning.
Vi ser ett växande intresse och ett större behov av att uppleva kulturella aktiviteter. Kulturen är en del av livet som inspirerar och skapar upplevelser. Barns och ungdomars möjligheter till att själva få utöva kultur och få tillgång till professionell kultur ser olika ut. Rapporter och utredningar visar att flickor är mer missnöjda med utbudet än pojkar, unga i glesbygd är mindre nöjda än de i storstadsområden och unga med funktionsnedsättning har sämre tillgång till ett rikt kulturliv generellt.
I rapporten Speciellt för speciella (Annika Ottosson, 2002) som är en redogörelse om funktionshindrade barns och ungdomars tillgång till och delaktighet i kultur, konstateras det att det finns ”en handfull kulturaktörer som medvetet inkluderar de funktionshindrade barnen och ungdomarna i planläggning och resurstilldelning. Frågan kan ställas om de producenter som i den oavsiktliga exkluderingens logik väljer att inte skapa verksamhet eller tillgänglighet för de funktionshindrade, gör det beroende på att man inte anser sig ha kunskap till detta, att resurserna inte räcker till eller att de helt enkelt inte har getts något uppdrag. Oavsett orsak finns det anledning att lyfta frågan om hur de funktionshindrade barnen och unga ges plats i kulturinstitutionernas planering och resursprioritering i ett uppdragsperspektiv. Ett annat angeläget område är att skapa mötesplatser för en utökad dialog mellan aktörer i kulturlivet och företrädare för de funktionshindrade barnen och ungdomarna.” Det är betydelsefullt att barn och unga får pröva sin kreativa förmåga och att deras intresse för eget skapande ökas; detta ska gälla oberoende av om de unga har funktionsnedsättning eller inte.
Att tidigt som barn och ungdom få kulturella upplevelser är gynnsamt för individens fortsatta utveckling. Kulturen är en viktig del av barns och ungdomars utveckling i det lärande livet t.ex. genom att associationsförmågan förbättras. Genom kulturella aktiviteter lär sig unga mer om samspel med andra individer. Kulturen breddar också barnens syn på andra, vilket stärker deras roll i samhället. Resultatet blir alltså att unga förstår sig själva bättre och vidgar sin omvärldsuppfattning.
Genom kulturen får unga känna att de kan förverkliga sina idéer. Kulturen ger unga möjligheten att uttrycka sig, att göra andra entusiastiska och även inspireras av andra. Att ta del av och få lära sig konstnärliga uttryck är även ett viktigt pedagogiskt verktyg – kulturen är en nyckel till att lära sig uttrycka sina känslor. Att barn och ungdomar lär sig nya sätt att uttrycka sig på väcker lust och nyfikenhet som är nödvändig för deras fortsatta utveckling. Genom att ge barnen tillgång till mer kultur ger man dem ett nytt ”språk”, för de lär sig ytterligare ett sätt att uttrycka sig. Kultur är identitetsskapande, och det är därför viktigt att stimulera barns och ungas rätt till delaktighet i kulturella aktiviteter.
Kulturen bör få större utrymme i Allmänna arvsfonden. De medel som kan sökas där för att främja initiativ som gynnar ungas kulturella engagemang bör ökas betydligt. Vi anser att det är angeläget att kulturens värde för unga poängteras tydligare och att kulturen som utvecklingsområde betonas ytterligare. Kulturen ska tillgängliggöras mer och ungas delaktighet ska öka, oavsett funktionsnedsättning eller inte. Det är viktigt att ta ansvar för ungas delaktighet i kulturen och ha attityden att alla unga ska kunna ha tillgång till den. Satsningen på kulturen bör öka och kulturen ska få en mer framträdande roll vid fortsatt utdelning av medel från Allmänna arvsfonden. Denna ståndpunkt bör markeras genom att de medel som går till kulturen från Arvsfonden höjs i sin omfattning. Det är ett steg i rätt riktning att alla unga ska ha rätt till ett bra och rikt kulturutbud. Vi föreslår därför att Allmänna arvsfondens utdelning av ca 300–400 miljoner per år i ökad utsträckning ges till kulturella ändamål som stöder projekt för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning.