Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till avdragsrätt för barnkonton.
Många ungdomar tar sina första steg ut i vuxenlivet med ganska små ekonomiska medel. Kanske kan föräldrarna skjuta till lite till det första boendet men det är få förunnat och de allra flesta börjar vuxenlivet ekonomiskt från noll. Förmodligen påverkar detta en lång rad beslut som unga tar – möjligheten att välja bostad, bostadsort, område om man ska studera, vilket arbete man väljer och andra liknande beslut.
Vi är av den uppfattningen att det vore önskvärt om fler ungdomar kunde få med sig ett startkapital ut i vuxenlivet. Det skulle ge barnen ett större oberoende och fler möjligheter till olika val i livet. Vårt förslag bygger på att föräldrarna ges möjlighet att spara pengar till sina barn via specifika barnkonton. De pengar de sparar skulle de sedan ha avdragsrätt för.
Alla föräldrar kanske inte kan lägga undan så mycket pengar till sina barn men det lilla de kan lägga undan kan ha en avgörande betydelse för många. Det handlar kanske om möjligheten att få ett hyreskontrakt, införskaffa möbler, köpa kurslitteratur eller kanske till och med betala insatsen vid ett bostadsköp. Vi vill ge fler föräldrar än idag möjligheten att ge sina barn en bra start i vuxenlivet och föreslår därför en utredning om hur man går tillväga för att införa sådana barnkonton och hur ett regelverk för dessa skulle kunna utformas.
Vi tror att en rad problem skulle kunna lindras om fler barn kunde ha med sig ett eget kapital ut i livet. Den sociala snedrekryteringen kan lindras genom att studielån kan undvikas, många barn kan slippa dyra och avskräckande topplån vid första lägenhetsköpet, eller så kanske en bil kan köpas så att man kan åka till det första jobbet. Eller för den delen, pengarna kan användas till en drömresa. Ett barnkonto som ger fler barn en start i livet som inte är från noll skulle också kunna jämna ut möjligheterna för många barn.
Pengarna till ett barnkonto bör vara avdragsgilla för att det dels skall vara en förmånlig form av sparande, dels för att det skall nå en så bred del av befolkningen som möjligt. Avdraget skulle göra att många familjer som idag antingen inte har råd, eller som inte upplever storleken på sparandet som meningsfullt stor, skulle kunna börja spara åt sina barn. Det skulle också ekonomiskt motivera att pengarna blir låsta i många år framåt.
När sparandet sker bör ägandet överföras till barnen på ett sätt så att föräldrarna trots att de är förvaltare av barnens egendom skall kunna konsumera pengarna. Pengarna skall låsas till dess att barnen blir myndiga och då själva kan förfoga över dem. Spärren bör vara vid myndighetsåldern och inte som med mycket annan egendom att barnet får bruksrätt vid lägre ålder. Syftet är att barnet skall stå ekonomiskt rustat när det blir vuxet.
Barnkontoutredningen bör inkludera en rad frågeställningar utöver den grundläggande frågeställningen. De är:
Sparande sker brutto från föräldrarnas inkomst. Därmed kan fler hushåll få en möjlighet att spara så, vilket hjälper fler barn senare i livet.
Kontot är knutet till barnet och spärrat så att föräldrar inte kan komma åt pengarna när de har givits till barnet.
Barnet kan inte röra kapitalet före sin myndighetsdag.