Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredande av en samordnad platt skatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivaravgifterna tydligt ska framgå på lönebeskedet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattesats ska påföras vid tillfället då varan betalas.
Det svenska skattesystemet behöver reformeras i grunden. Att skatter i viss mån behövs står klart för alla. Skattesystemets utformning måste bygga på att det alltid ska löna sig att arbeta, att det alltid ska löna sig att få ökade inkomster och att systemet ska vara lättförståeligt och transparent. Det är också ett rimligt krav att skattesystemet har en acceptans hos medborgarna genom att det anses rättvist.
Den progressiva skatten har visat sig ha många brister. Den tar en större del av lönen för dem som tjänar över brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt. Drivkraften att öka sin lön över brytpunkten minskar med den ökade beskattningen. Det är kanske inte en slump att den genomsnittliga lönen för företagare hamnar strax under nivån för att betala statsskatt.
Den gamla parollen att betala efter förmåga har en stor acceptans bland de svenska medborgarna. Att betala efter bärkraft eller förmåga kan på inget sätt, som idag, innebära att den som tjänar mer också procentuellt skall betala mer av sin lön i skatt. Samma skattesats för alla gör att den som tjänar dubbelt av medelinkomsten betalar dubbelt så mycket pengar i skatt som den som har medelinkomst.
En slopad statsskatt är ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem som uppmanar till hederlighet och arbete. Den platta skatten borde av genomskinlighets- och enkelhetsskäl samordnas med en bolagsskatt och moms på samma nivå som riktpunkten för den platta skatten.
Den progressiva skatten har länge varit ifrågasatt som en tillväxthämmande faktor. Värnare av den progressiva skatten har framfört argument om omfördelningspolitiska effekter för att bevara skattesystemet. Idag visar det sig att endast en minimal del av skatterna omfördelas medan lejonparten endast transfereras inom systemet, ofta till enorma kostnader.
I flera av de forna sovjetstaterna har man valt att införa ett system med platt skatt. Däribland vårt grannland Estland. Där har skattesystemets utformning varit en viktig del i att få fart på de nya ekonomierna. Med samordnade skattenivåer har man i många fall också kommit att få en tydlighet i skattesystemet som är klart gynnsamt för såväl enskilda medborgare som företag och staten samtidigt som kommunernas möjlighet att sätta skattenivå bevaras.
Debatten om platt skatt stannar inte, som många hävdar, i de forna sovjetstaterna. I Österrike, Schweiz och England diskuteras frågan livligt liksom i Grekland. Island, ett nordiskt välfärdsland, har redan genomfört reformen med goda resultat.
De länder som infört platt skatt i en eller annan form har blivit några av Sveriges största konkurrenter. För att klara konkurrensen med dessa länder men också för att stärka den svenska ekonomin är det hög tid att se över det svenska skatteystsmet och gå mot ett system med samordnad platt skatt.
Det finns rapporter och studier som visar att den progressiva skatten hindrar tillväxten och får den svenska ekonomin att släpa efter. Även arbetsutbudet hindras av statsskatten. Det finns beräkningar som visar att en borttagen statsskatt till och med skulle ge större skatteintäkter på grund av den ökande arbetsviljan än vad statsskatten i sig ger. Försiktigare bedömningar visar att cirka 66 % av bortfallet skulle kompenseras genom mer arbete. FIEF – Fackföreningarnas institut för ekonomisk forskning – har visat att ett slopande av statsskatten på bara några år skulle betala sig självt genom ett ökat arbetsutbud. Därtill skulle statens intäkter från momsen öka.
I en opinionsundersökning från Temo i april 2004 visas att det svenska folket stöder ett skattesystem där vi betalar procentuellt lika andel av vår lön. 63 % svarar att ett sådant skattesystem är att föredra.
Ytterligare en dimension av skatternas utformning är att på kapitalinkomster tillämpas redan idag en ”platt skatt” på 30 %. Att vanligt förvärvsarbete ska beskattas hårdare kan varken anses logiskt eller rättvist.
Det förenklade systemet skulle också ge en lång rad positiva fördelar för den som temporärt eller säsongvis har en högre lön. Samtidigt är systemet okänsligt för inflation. Argumenten för platt skatt är många och hållbara.
En utredning bör snarast tillsättas för att se över vilka former av platt skattesystem som finns i vårt närområde. Utredningen bör också göra en analys av vilka konsekvenser systemet skulle få för svensk ekonomi samt föreslå förslag till färdriktning för ett införande av ett sådant system i Sverige.
Det bör inte vara en omöjlighet att behålla den kommunala skatteuppbörden i ett system med platt skatt. Därför är det rimligt att tala om en riktpunkt för den platta skatten i stället för att ange den som en fast nivå lika i hela landet. Det kommunala självstyret bör få genomslag också på inkomstskatter. Det innebär med självklarhet att skatten kan komma att vara högre i någon kommun och lägre i en annan, precis som idag.
Det finns också stora värden i en institutionell konkurrens mellan kommunerna samt att det finns en djupt demokratisk aspekt av kommunal skatteuppbörd. De som får förtroendet att sköta kommunen i kommunalvalen ska också kunna påverka dess ekonomi.
Många har i debatten fört fram att endast en statlig inkomstskatt kan utgöra grunden för ett platt skattesystem. Inget kunde vara mer felaktigt. Slopandet av statsskatten är den del av reformen som är det väsentliga för att få fram ett proportionellt skatteupptag.
För att skapa ett än mer slagkraftigt näringsliv och ytterligare förenkla det svenska skattesystemet är det rimligt att se över beskattningen för de svenska företagen. Dagens bolagsskatt bör sänkas till samma nivå som riktpunkten för inkomstskatten. På samma sätt bör momsen göras enhetlig och sammanföras till samma nivå som bolagsskatt och riktpunkten för inkomstskatten.
Genom att bygga ett enhetligt skattesystem som är lättöverskådligt tjänar så väl enskilda som företag på förenklingarna.
Med all säkerhet följer en lång rad extravinster med platt skatt. De går inte att kartlägga, men självklara effektivitetsvinster är minskad skattelagstiftning, minskat behov av kontroller och en decimerad byråkrati. Vidare kan räknas in ökad konsumtion, ökade investeringar och ett mer transperent system som i sig är en värdefull förbättring.
Arbetsgivaravgiften är en stor del av ett företags lönekostnad. Därför är det glädjande att regeringen nu tagit steg i rätt riktning med att dels sänka den generellt, dels gjort riktade sänkningar för vissa känsliga grupper. Det stimulerar jobbtillväxten och minskar företagens kostnader.
Ett viktigt synliggörande av denna stora kostnad, som ligger ovanpå den kostnad som är synlig för arbetstagaren (bruttolön), vore att visa arbetstagaren på lönebeskedet den verkliga bruttokostnaden som man senare minskar med kostnaden för arbetsgivaravgiften och inbetalning av inkomstskatt.
I många av de länder vi reser i läggs skatten på först vid notan eller först vid kassan. För många svenskar ett irriterande moment då man anser att den köpta varan fick ett dyrare slutpris. Samtidigt är det ett viktigt medvetandegörande av hur stor del den svenska staten får av veckohandlingen eller av klädinköpet. Detta bör ges regeringen till känna.