Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tonnageskattelagstiftning.
Sjöfartsnäringen är en viktig näring för Sverige. Med rederier, varv, logistikföretag och underleverantörer av fartygsutrustning m.m. arbetar mer än 200 000 personer i den maritima sektorn. För Sverige, som till mer än 90 procent är beroende av sjöfart för import-export, är det viktigt att det finns starka nationella aktörer.
Svenska rederier äger eller kontrollerar omkring 600 fartyg, varav mindre än hälften idag seglar under svensk flagg. Huvuddelen av den svenskägda handelsflottan är således registrerad i andra länder.
Genom EU-beslut har en ram för gemensam EU-politik i syfte att stärka den gemensamma sjöfartens konkurrenskraft tagits fram. Sverige har aktivt verkat för dessa EU-beslut. I EU-politiken ingår införandet av tonnageskattelagstiftning. Samtliga sjöfartsländer av någon betydelse inom EU har nu en genomförd lagstiftning. Sverige är undantaget.
För svensk sjöfartsnäring är det viktigt att det råder samma konkurrensförutsättningar för att investeringar i nya fartyg ska kunna ske under svensk flagg. Den situation som nu råder i frågan medför att investeringar i nya fartyg går till andra flaggor och det finns en uppenbar risk att idag svenskflaggade fartyg kommer att flaggas ut. I förlängningen hotas då också sysselsättning i det maritima klustret i stort.
Riksdagen har uttalat som sin mening att en tonnageskattelagstiftning ska införas. Frågan har utretts och det finns ett konkret utredningsförslag som grund för en proposition. Ett införande av tonnageskattelagstiftning bör ske snarast för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.