Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av FoU-rabatt för företag.
Sverige finns i den yttersta toppen bland industriländer när det gäller ekonomiska satsningar på forskning. Närmare 4 procent av den svenska BNP:n används till forskning och utveckling. Inget annat industriland i världen, med undantag för Israel, satsar så mycket resurser på FoU som Sverige per capita. I Sverige står dock industrin för mer än tre fjärdedelar av de totala FoU-utgifterna. Ericsson och Astra Zeneca står ensamma för en ansenlig del av investeringarna i FoU. De tio största svenska företagen står tillsammans för omkring hälften av företagssektorns totala FoU-utgifter. Små och medelstora svenska företag är däremot sämre på FoU. Svenska företag med färre än hundra anställda investerar mindre i FoU än företag i samma storleksklass i både övriga nordiska länder och USA, Kanada och Schweiz med stor tyngdpunkt i några få internationella storföretag.
Den svenska statens insatser har däremot inte varit så imponerande i en internationell jämförelse. Detta kommer nu att förändras, genom de stora satsningar som aviserats i budgetpropositionen och inför kommande forsknings- och innovationsproposition. Det finns oroande tecken som kan tyda på att svensk forskning tappar mark. Svenska forskningsresultat citeras i mindre utsträckning nu än tidigare och antalet patentansökningar har minskat sedan år 2000.
Den omfattande forskningen lyfts ofta fram som ett svenskt trumfkort när våra möjligheter att hävda oss i den ökande globala konkurrensen om produktion och arbetstillfällen debatteras. Men om våra höga utgifter för forskning ska vara en väg till framgång krävs att de pengar som läggs ned också ger avkastning tillbaka i form av innovationer, förbättrade produkter, produktion, nya företag och arbetstillfällen.
På den punkten finns det stora frågetecken. De stora satsningarna på forskning ger inte full avkastning. Sverige är andra nation i världen när det gäller satsning på forskning och utveckling och tredje nation i världen när det gäller patentansökningar.
Sverige ligger under genomsnittet bland industriländerna när det gäller andelen högteknologisk export och i botten bland industriländerna i jämförelse när det gäller andelen nystartade företag. Detta brukar kallas den svenska forskningsparadoxen.
Ska det svenska näringslivet kunna hävda sig i en allt skarpare global konkurrens måste svensk forskning bli en starkare motor för innovationer och nyföretagande i Sverige än den är idag.
Svenska små och medelstora företag har idag relativt lite FoU inom sin verksamhet, även när man jämför med samma typer av företag i andra industriländer. Om de svenska småföretagen ska kunna hävda sig i konkurrensen med de nya låglöneländerna bör även de röra sig uppåt i värdekedjan och integrera mer FoU i sin verksamhet.
Olika former av bidrag till forskningsrelaterade insatser i mindre företag har funnits och finns med prövning av t ex Nutek eller Vinnova exempelvis ”Forska och Väx”.
Ett generellt FoU-stöd med så få specialvillkor som möjligt vore ett bra kompletterande sätt att främja FoU i mindre företag. För att stimulera till FoU-satsningar i små och medelstora företag och underlätta för nya forskningsbaserade företag skulle en FoU-rabatt i beskattningen kunna införas. I Storbritannien, Kanada och Frankrike finns redan olika sådana system i bruk. Rabatten kan vara utformad som ett skatteavdrag, skattekredit eller – för företag som ännu inte nått vinst – nedsatt skatt på lönekostnader. Erfarenheter från olika utformning av systemen i andra länder bör därvid kunna spela stor roll.
Regeringen bör i det fortsatta arbetet med att främja utveckling och dynamik i småföretag utreda möjligheten att införa en generell skatterabatt för utgifter för forskning och utveckling.