Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverket kring riskkapitalfonder i Sverige genom kommanditbolag.
Sverige har på många sätt en kapitalstark företagsmarknad. Däremot är vi ur ett nordiskt perspektiv, häpnadsväckande nog, sämst i klassen när det kommer till möjligheterna att tillföra svenska företag riskkapital (venture capital) genom riskkapitalfonder etablerade i Sverige. Genomförda studier från Nordic Innovation Centre visar att många av våra nordiska grannar har kommit betydligt längre i arbetet med att attrahera internationella investerare till riskkapitalfonder. Alla har inte valt ett tillvägagångssätt som skulle kunna anpassas till svenska förhållanden, men det finns all anledning att se till den nordiska utvecklingen och inte minst till utvecklingen i Finland.
Problematiken handlar främst om de hinder internationella investerare upplever med den svenska beskattningen på investeringar i svenska kommanditbolag. Idag sker riskkapitalinvesteringar i svenska bolag huvudsakligen genom bolag (fonder) etablerade i andra länder där det råder skattefrihet på kapitalvinster och på utdelningar genererade av aktieinvesteringar. I de fall en internationell investerare investerar i ett svenskt kommanditbolag (en svensk fond) utgår däremot en skatt med 28 procent på kapitalvinster och på utdelningar från kommanditbolagets aktieinvesteringar. Anledningen till detta är att en internationell investerare i detta fall anses uppbära inkomst från ett fast driftställe i Sverige eftersom det bolag som förvaltar fonden (tillika komplementär i kommanditbolaget) samt fattar beslut avseende investeringar och avyttringar finns i Sverige.
Det är min mening att Sverige bör skapa ett regelverk för kommanditbolag som gör att de kan fungera som riskkapitalbolag. Detta skulle ge svenska bolag möjlighet att konkurrera om det internationella kapitalet. Investerare i svenska riskkapitalfonder bör rimligtvis inte ha högre beskattning än vad som är fallet då de investerar direkt i underliggande portföljbolag. För att detta mål ska kunna uppnås ska de internationella investerarna endast beskattas för investeringar som görs i respektive investerares hemland. I många fall är skattesatsen lägre i hemlandet och i en del fall är investerarna helt skattebefriade. Dagens regler är särskilt påtagliga för mindre fonder som tillhandahåller riskkapital till mindre och medelstora företag i tillväxtfasen. Eftersom utländska investerare även beskattas i Sverige, om de investerar genom ett svenskt kommanditbolag (svenska fonder), blir resultatet antingen att fonderna inte får in utländskt kapital alternativt att de tvingas etablera sig utomlands. Svenska fonder framstår här som ytterst oattraktiva alternativ för riskkapitalinvesteringar, vilket i förlängningen medför att vi inte får ta del av skatteintäkter samt att vi får en mindre andel av det internationella riskkapitalet.
Genom att förändra våra svenska regler på så sätt att svenska kommanditbolag blir transparenta ur ett skatteperspektiv, skulle det inte längre finnas anledning för riskkapitalbolagen att välja en placering utomlands framför en placering i Sverige, såvida inte investerarna kräver det av andra orsaker än av skatteskäl. Om våra svenska regler var lika gynnsamma som reglerna i många andra länder skulle även mindre svenska riskkapitalfonder kunna attrahera internationella investerare. Idag avstår investerarna från detta på grund av de kostnader som uppstår vid etablering av utländska fondstrukturer. Förhoppningsvis skulle en förändring kunna leda till samma effekter som vi upplevde 2003 när man valde att ta bort beskattningen av vinster på onoterade aktier för aktiebolag, det vill säga att svenska företag inte längre behövde äga sina dotterbolag genom holdingbolag i Holland.
Företag som befinner sig i sådd-, uppstarts- eller expansionsfasen och som visar på negativa eller svaga kassaflöden skulle många gånger kunna ha stor behållning av riskkapital. Genom att ta in nya delägare med riskkapital kan företaget göra större satsningar på produktutveckling och marknadsinsatser. Riskkapitalet bidrar också till att öka takten i utvecklingsprocessen och ta ett försprång på marknaden. Internationella investerare och rådgivare är också en tillgång när det gäller företagsexpansion till den internationella arenan.
Idag finns det i egentlig mening inte några nationella investerare i fonder etablerade som svenska kommanditbolag varför en förändring av regelverket mot ett mer transparent system inte skulle resultera i förlorade skatteintäkter. Däremot är vinsterna för Sveriges små och medelstora företag uppenbara eftersom utbudet av investerare och fonder med största sannolikhet skulle öka i detta nya system. Detta i sin tur leder till ett stärkt näringsklimat och ger positiva effekter både när det gäller antalet nya arbetstillfällen och skatteintäkter genererade ur de nya företagen. I Finland har man tagit ett första steg mot en sådan utveckling genom att ha transparens i kommanditbolagen för de länder som har ett skatteavtal med Finland. Detta skulle kunna vara ett första steg även i Sverige för att på sikt nå en utveckling med skattemässig transparens oberoende av investerarens hemland och eventuella skatteavtal.