Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förändring av ölskatten för små bryggerier.
Sverige ska bli det ledande matlandet i Europa, det är en tydlig vision från regeringen. Detta är en bra investering för Sverige och det finns flera sätt att bidra till detta.
Mat och dryck är inte enbart något som är en livsnödvändighet det kan också vara en upplevelse och en kulturell yttring. Idag finns det fler s.k. mikrobryggerier som ägnar sig åt ett hantverk byggt på gamla traditioner och kultur. De producerar en mångfald och står för smakupplevelser ljusår från den massproducerade och ofta intetsägande industriölen. Öl från svenska mikrobryggerier håller i internationell jämförelse en mycket hög klass och har vunnit flera internationella erkännanden. Det är något som vi ska och kan vara stolta över.
De små bryggeriernas öl främjar också en bättre och en mer mångfasetterad ölkultur. En mer utvecklad svensk ölkultur kan bidra till en minskad alkoholkonsumtion och därmed en minskade samhällskostnader för skattebetalarna.
De små bryggerierna som till exempel Jämtlandsbryggeriet använder svenska råvaror producerade lokalt i stor utsträckning, vilket i förlängningen gynnar de gröna näringarna i Sverige och det svenska jordbruket.
Men denna mångfaldens njutning har också ett pris. Hantverk är dyrare än maskinell tillverkning. De små bryggerierna betalar långt mer i arbetsgivaravgifter och sociala avgifter per liter producerad öl än vad de multinationella bryggerierna gör. Med en alkoholskatt som inte gör någon åtskillnad på små lokala bryggerier och de stora jättarna omöjliggörs i det närmaste existensen av små lokala bryggerier.
Flera av dessa lokala bryggerier går med förlust och att överleva som företagare är både svårt och en onödigt hård kamp.
Samhällets förutsättningar för ölproduktion synes vara mer anpassade efter stor industriell masstillverkning där en gång i tiden statliga Pripps utgjorde mall. De förutsättningarna lämpar sig föga för 2000-talets berikade mångfald av små lokala bryggerier som vi av flera olika skäl har anledning att välkomna.
I flera andra länder, till exempel Kanada, har man löst detta problem med olika skatter för små och stora ölproducenter, där de små betalar bara hälften av den skatt de stora betalar. Visserligen kan det medföra egenartade problem när ett litet bryggeri når över en viss produktionsvolym, men det får då å andra sidan förutsättas ha bättre möjligheter att finnas till genom sin ökade storlek.
Därför bör finansdepartementet se över möjligheterna att sänka alkoholskatten för små lokala. På så vis ökar chansen att Sverige även i fortsättningen kan stoltsera med bryggerier som Slottskällan i Uppsala, Tärnö Bryggeri på Kungsholmen, Jämtlands Bryggeri i Pilgrimsstad, Nynäshamns Ångbryggeri, Grebbestads bryggeri och många fler samt njuta den rika mångfald av högkvalitativ öl dessa idag tillverkar.