Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över möjligheterna för ett införande av en beskattning av djurförsök i Sverige.
Sedan 1999 har antalet djurförsök i Sverige stigit konstant. Siffran för 2006 var 758 213 djurförsök, exklusive provfiske. Det är främst råttor, kaniner, möss och marsvin.
Samtidigt ökar det folkliga motståndet mot plågsamma djurförsök. I september 2004 överlämnades 500 000 namnunderskrifter till EU-kommissionen, med kravet att EU:s kemikalietester skulle genomföras genom alternativ till djurförsök. Det är dock inte bara av etiska skäl som många förkastar djurförsöken, utan fler och fler människor börjar inse att djurförsöken även har ett flertal vetenskapliga brister eftersom det finns fysiologiska och anatomiska skillnader mellan arterna. Exempelvis är penicillin dödligt för marsvin och aspirin dödligt för katter. Ett antal forskare och läkare har börjat organisera sig i nätverk, som ”1 000 doctors against vivisection” i USA, för att öka anslagen till alternativ till djurförsök och möjliggöra för en mer vetenskaplig försöksverksamhet. Alternativen som de ofta pekar på är tester på odlade celler och datormodeller, vars resultat inom många försöksområden stämmer överens med verkligheten i 85–97 % av fallen.
För att motverka ökningen av antalet djurförsök har den nederländska djurrättsorganisationen Proefdiervrij tillsammans med konsultföretaget Ernst & Young tagit fram tre modeller för att beskatta djurförsök. Förslaget skulle innebära att de företag och universitet som använder sig av djurförsök måste satsa en viss procent av sin forskningsbudget på utveckling och införande av djurfria försöksmetoder.
Ökad forskning kring alternativ till djurförsök kan göra Sverige till en ledande nation på området. Med framtidens teknologi kommer alternativen till djurförsök förmodligen att utgöra en betydligt vetenskapligare forskningsmetod än plågsamma djurförsök. Proefdiervrijs förslag innebär en skatteväxling som inte bara gynnar djuren, utan även den medicinska forskningen.
Skatteutskottet motiverar i sitt utskottsbetänkande 2004/05:SkU23 sitt avslag till förslaget om skatt på djurförsök med följande: ”Utskottet har genom åren hävdat att all statlig verksamhet bör underkastas normal budgetprövning, och utskottet har därför konsekvent motsatt sig förslag som innebär en specialdestinering av skattemedel. Utskottet ser ingen anledning att frångå denna princip i detta fall och avstyrker motion Sk305.” Vid senare utskottsbehandlingar har liknande motiveringar anförts som motiv för avslag.
Vi anser att detta är ett alltför stelbent motiv för att avslå förslaget. Faktum är ju att antalet djurförsök inte minskar med det regelverk vi har idag och att nya tag måste till för att uppnå målet. Vi vidhåller därför förslaget om skatt på djurförsök. Detta bör ges regeringen till känna.