Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att den svenska beskattningen av vägtransporter inte får medföra konkurrensnackdelar jämfört med övriga EU-länder.
I en proposition från den förra, socialdemokratiska, regeringen 2005 angavs det att en teknisk specifikation av ett möjligt svenskt kilometerskattesystem skulle utarbetas. Året efter fick Statens institut för kommunikationsanalys, Sika och Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS i uppdrag av den socialdemokratiska regeringen att analysera konsekvenserna för näringslivet och regioner av en marginalkostnadsbaserad kilometerskatt för tunga fordon. Resultatet av detta uppdrag presenterades för Finansdepartementet i mars 2007, men regeringen ansåg då att vissa ytterligare aspekter behövde belysas tillsammans med Vägverket. I december 2007 redovisades de kompletterande analyserna. Utredningen visar att stora negativa konsekvenser skulle drabba bland annat skogsavverkningen i norra Norrlands inland, en näring som inlandet är starkt beroende av om ett kilometerskattesystem skulle införas.
Sverige ska såklart vara pådrivande för att det europeiska transportsystemet miljöanpassas, men det är även viktigt att den svenska beskattningen av vägtrafiken från konkurrenssynpunkt ligger i linje med våra grannländers.
En sådan skatt skulle dessutom slå hårt mot vissa regioners näringsliv. På landsbygden finns det inte så många alternativa transportmedel. Västerbottens handelskammare menar bland annat att det för skogsråvaror eller malmer till sågverk/anrikningsverk i många fall inte finns några transportalternativ i Västerbotten, såsom järnväg. En kilometerskatt som införs utan nedjusteringar av övrig beskattning på vägtrafiken skulle i det läget enbart innebära en straffskatt där syftet att styra om transporterna till mer miljövänliga alternativ inte uppnås.