Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av avdragsrätten vid gåvor till oberoende forskning, kultur, vård och omsorg.
Sponsring som gåva till idrottslig verksamhet är sedan länge ett etablerat marknadsföringssätt i Sverige, något som gagnar både idrottarna, idrottens organisationer, näringslivet och därmed samhället i stort.
Ideella gåvor till oberoende forskning, kultur, vård och omsorg är dock en betydligt mer begränsad företeelse i Sverige idag, jämfört med den sponsring som idrotten tar emot. En förklaring till detta kan spåras i att Sverige tillsammans med Slovakien är de enda länder i EU som inte har någon form av avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
Sedan vårt grannland Norge införde en sådan avdragsrätt för privatpersoner under den förra regeringen har det norska givandet blivit avsevärt mycket högre än i Sverige. När sedan det avdragsgilla gåvobeloppet höjdes från 6 000 till 12 000 norska kronor per år så ökade givandet ytterligare med cirka 30 procent.
Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) skulle införandet av ett liknande system som det norska kosta svenska staten mindre än en promille av budgeten, samtidigt som utgifterna för offentlig forskning, kultur och socialtjänst skulle finna en ny finansieringskälla. Vid en översyn av detta område kan det därför förväntas att statens kostnader i förhållande till de vinster som kan ske inom samma ansvarsområden inte i första hand måste påverkas genom införandet av en avdragsrätt för ideella gåvor.
Det skulle dock sända en mycket positiv signal till befolkningen om att staten ser seriöst på ideellt stöd till sådan verksamhet, ekonomiskt likaväl som på annat sätt, genom till exempel olika frivilliginsatser inom dessa viktiga samhällsfunktioner. Med en sådan attitydförändring vinns mycket mera, bland annat att dessa sektorer inte nödvändigtvis längre primärt kommer att uppfattas som tärande på samhället. Den oberoende forskningens, kulturens, vårdens och omsorgens närande funktion för medborgarna blir mer i fokus när många enskilda bidragsgivare stimuleras till att aktivt kunna ge en hjälpande hand. Staten motpresterar i sin tur genom skattebefrielser för sådana handlingar på ett rimligt sätt, till gagn för alla inblandade.
Genom en sådan positiv inställning kan också den nya tidens entreprenörer tänkas bidra i ökad omfattning till att nya spännande samarbetsformer med den oberoende forskningen, kulturen, vården och omsorgen skapas. Intresset är stort hos både företag och kulturinstitutioner. En undersökning genomförd av Skop visar att två av tre företagare skulle satsa mer på sponsring om de fick full avdragsrätt för den. Det handlar inte om en grundfinansiering utan ett stöd som även här båda parter – givande och mottagande organisation – upplever som positivt. Man talar om ”goodwill” eller ”win-win”. Ökat givande av enskilda och organisationer till ideell verksamhet av dessa slag är snarare att se som ett komplement än en förutsättning för en snabb uppryckning av svensk offentligdriven forskning, kulturliv, vård och omsorg, vilket kommer såväl aktörer som utnyttjare av dessa samhällstjänster, och därmed samhället i sin helhet, till godo.
Stockholms Handelskammare skrev i slutet av 2006 en mycket bra rapport (Förslag om förändrade regler för sponsring, 2006:3) i ämnet, som handlar om hur man på ett kostnadsneutralt sätt kan förändra regelverket för sponsring. De regler som finns i dag är oklara och föråldrade. Avdragsrätten måste med de regler som finns i dag bedömas enligt de allmänna förutsättningarna för avdrag för omkostnader i 20 § kommunalskattelagen som skrevs 1928. De gamla reglerna talar exempelvis om att givaren/sponsorn och mottagaren måste ha ett tydligt samband.
Det är idag viktigt att gränsen för dessa kostnader är exakt i förhållande till gåvan, eftersom skattelagstiftningen innehåller förbud för avdrag för gåva. Det borde istället vara möjligt att betrakta givande/sponsring även till ideella verksamheter som avdragsgill marknadsföring. Lagtexten bör förtydligas och det måste framgå vad som är godkänd och avdragsgill gåva/sponsring.
Förra året lade vi en motion med samma intention som avslogs på grund av att arbete med frågor om ”beskattning av allmännyttig verksamhet”, att stärka den ideella sektorn och att stimulera forskning, redan pågick. Vi anser det inte vara ett tillräckligt skäl för avslag, utan vill ta chansen att påverka tidigt i processen och föra fram nya perspektiv. Därför återkommer motionen i år.
Sverige har en aktiv idrottsvärld med mycket sponsring. Genom att ändra förutsättningarna för finansieringen kan vi även berikas av ett rikt forsknings- och kulturliv.