Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridsport och golf som del av friskvårdsförmånen.
Det är möjligt för en arbetsgivare att bidra till personalens styrketräning, fotboll, innebandy, tennis, tai-chi etcetera. Alltifrån hård fysisk träning till avslappningsövningar faller alltså under sådan friskvård som kan subventioneras skattefritt. Men aktiviteter som ridning faller utanför Skatteverkets definition av motion och friskvård trots deras erkänt goda effekter för kropp och hälsa. När det handlar om friskvårdsstöd till anställda är alltså dagens begränsningar godtyckliga.
Ridsporten borde jämställas med andra former av friskvård och motion som är skattebefriade och kan subventioneras av arbetsgivare. Det är inte rimligt att hålla en så folkkär friskvårdssport utanför. Golfen är numera en folksport som många provar på och golfklubbarna gör det enkelt för alla att deltaga. Skatteutskottet har redan uttalat sig om att se mer positivt på golf som en del av friskvårdsförmånen, samma borde gälla för ridsport.
Att motionsridning inte kan vara skattebefriad friskvård är dåligt motiverat i dagens lagtext. Det enda som finns föreskrivet är att ”exklusiva sporter” utan fysisk ansträngning som kräver dyrbara anläggningar, redskap och kringutrustning inte ska omfattas av skattefriheten. Inget av detta gäller för hästsporten, där olika former av motionsridning är en växande sysselsättning – för unga såväl som för äldre och rörelsehindrade – som erbjuder både fysisk aktivitet, social kontakt och en avslappnande naturupplevelse om man rider utomhus. Ridsporten har dessutom visat sig vara effektiv i rehabiliteringsarbete med arbetsskador samt en stor idrott för många funktionshindrade.
När det gäller ridning är det ju dessutom inte utrustningen eller hästen som ska räknas till personalvårdsförmånen utan det är möjligheten att hyra häst eller gå på ridskola som ska subventioneras, precis som hyran för en tennisplan eller squashhall.