Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett investeringsskydd för privatinvesteringar i onoterade, publika bolag.
Den stora merparten av Sveriges företag är små – eller stora produktionsföretag. Men de medelstora bolagen är få. Vi behöver inte bara fler nyföretagare – våra små företag behöver också växa. Även om de senaste årens politik underlättat företagandet har vårt skattesystem och andra begränsningar i företagandets villkor historiskt inte stimulerat mindre företag att växa till att bli medelstora.
Det krävs radikala grepp för att fler mindre, svenska företag ska växa och anställa fler personer. Lägre arbetsgivaravgifter, borttagen värnskatt och ett slopande av fåmansbolagsreglerna måste på sikt till för att fler ska vilja satsa på att starta och framförallt på att utveckla sitt företag. För att villkoren för entreprenörer ska bli bättre behövs också bättre avdragsmöjligheter för förluster. Ett starkt företagande är grunden för vår välfärd. Det måste löna sig att ta risker – och det behövs många fler människor som är beredda att satsa tid och pengar på företagande.
Publika bolag med ett aktiekapital om minst 500 000 kr ropar efter riskkapital i dagens Sverige. Avsaknaden av riskkapital för svenska tillväxtbolag är påtaglig. Banker, riskkapitalbolag och venture capital-bolag satsar sällan omfattande kapital i mindre bolag som vill växa. Riskkapitalet kommer istället huvudsakligen från privatinvesterare. Idag finns marknadsplatser som betecknas som onoterade, men med en daglig orderdriven handel. Utanför dessa marknadsplatser finns många publika bolag som förbereder sig för en notering och söker riskkapital. För privatinvesteraren är det av största vikt att bolagen blir noterade vid en marknadsplats eftersom det först då kan ske handel med bolagens aktier.
Det finns idag för lite kapital bland privatpersoner för att ge expansiva bolag en möjlighet att lyfta. Detta beror till stor del på att tidigare förmögenhetsskatt drivit kapitalet utomlands. För att pengarna ska flyttas hem och arbeta i Sverige istället för att stå på konton utomlands behövs ytterligare förändringar.
Ett sätt kan vara att införa ett investeringsskydd, en avdragsrätt, för privatpersoners aktieinvesteringar i publika bolag som förbinder sig att göra en marknadsnotering på erkända marknadsplatser inom två år. Avdragsrätten skulle enbart få utnyttjas för investeringar i bolag som misslyckas i sina noteringsambitioner inom denna tidsperiod. Det publika bolagets större aktiekapital är till skydd för investerare och marknad. Likaså finns större insyn i ett publikt bolag, vilket gör det enklare för en investerare att söka och kräva information. Förbindelsen att notera sig inom en viss tidsperiod gör att dessa tillväxtföretag måste bli mer affärsmässiga: skapa rutiner, tillse att kompetens finns i styrelser och ledning m.m. Så det är inte bara riskkapitalet som ger företaget en skjuts utan också att man professionaliserar hela verksamheten. Möjligheten till ett sådant investeringsskydd bör utredas. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Ett investeringsskydd för privatinvesterare kan ge hundratals tillväxtbolag möjlighet att utvecklas. Det är bland tillväxtbolagen entreprenörerna ofta finns. Vi behöver utrymme för fler entreprenörer. Utan kapital är det svårt att utveckla ett företag som växer. Och Sverige behöver fler växande företag.