Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att sparandedirektivet utvidgas till att omfatta juridiska personer och också andra kapitalinkomster än räntor.
Den 1 juli 2005 trädde EU:s så kallade sparandedirektiv i kraft i Sverige. Syftet med det nya direktivet var att personer som är bosatta inom EU-området inte ska kunna undgå beskattning av ränteinkomster genom att placera sparandet i ett annat EU-land. Därför måste nu alla banker inom EU rapportera utlänningars ränteinkomster till skattemyndigheten i de fall personerna är bosatta i något av medlemsländerna.
Direktivet omfattar ränteinkomster från sparande på bankkonton och obligationer men även inkomster från fondsparande om fonden till betydande del består av räntebärande placeringar. Aktiesparande och försäkringssparande omfattas dock inte. Det innebär att ränteinkomster från sparande i bank och räntefonder ska beskattas i det land där en person är bosatt och skattskyldig – den som bor i Sverige men har ett sparkonto i ett annat land ska beskattas för eventuella ränteinkomster i Sverige. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2007 års taxering.
Sparandedirektivet omfattar idag endast fysiska personer och inte bolag, stiftelser etc. Reavinster på aktier och företagsinkomster är alltså undantagna. Genom att placera sina tillgångar i bolag kan fysiska personer undvika beskattning. I våras föreslog den tyske finansministern Peer Steinbrück att EU-kommissionen skulle få i uppdrag att skyndsamt utreda om sparandedirektivet skulle kunna utvidgas från att bara gälla fysiska personers räntesparande till att också omfatta juridiska personer och till exempel aktier. Sverige ska biträda och stödja Steinbrücks initiativ.