Motion till riksdagen
2008/09:Sk351
av Eva-Lena Jansson och Lennart Axelsson (s)

Skönsbeskattning för att mota ekonomisk brottslighet


s30051

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förändrad lagstiftning som möjliggör ökad tillämpning av skönsbeskattning.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förändrad lagstiftning så att vid skönsbeskattning av arbetsinkomst som inte kan hänföras till någon arbetsgivare, ska uppskattningen av inkomsten göras i inkomstslaget näringsverksamhet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förändrad lagstiftning som möjliggör skönsmässig beskattning av personer som har inkomster eller tillgångar, men som inte kan eller inte vill redogöra för varifrån de kommer.

Motivering

I Skatteverkets rapport (2007:1) ”Svartköp och svartjobb i Sverige” har utredaren gjort nedanstående konstateranden och yrkat på åtgärder som förefaller välbetänkta.

Utredaren skriver att det inom Skatteverket har gjorts särskilda kontroller av personer i yrkesaktiv ålder, som är nolltaxerade men som uppenbarligen har haft tillräckligt med pengar för att förutom täcka sina levnadskostnader haft råd att köpa bilar, båtar etc. I de fall en s.k. kontantberäkning utvisat att personens ”vitt” redovisade inkomster inte räcker för att betala levnadskostnaderna och godtagbar förklaring inte kunnat lämnas antar Skatteverket att personen försörjt sig genom obeskattat arbete och inkomsten har beräknats skönmässigt.

Gällande lagstiftning har tolkats så att inkomst av tjänst är en uppsamling av inkomster som inte kan hänföras till annat inkomstslag. Den skönsmässigt uppskattade inkomsten har tagits till beskattning i inkomstslaget tjänst fastän uppgift om arbetsgivare helt saknats. En stor del av de personer som först nolltaxerats och sedan skönsbeskattats har inte betalt sina skatter och avgifter. Till skillnad mot inkomstslaget näringsverksamhet gäller för fysisk person med inkomst av tjänst att pensionsgrundande inkomst beräknas oavsett om avgifter betalas eller inte. Effekten av kontrollen och skönsbeskattningen i de fall skatten inte betalas är endast att personen får sjuk- och pensionsgrundande inkomst. Skattekontrollen ger förmåner till de kontrollerade men inga skatteintäkter till staten. Vid skönsbeskattning av arbetsinkomst som inte kan hänföras till någon arbetsgivare bör därför uppskattningen av inkomsten göras i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta eftersom det är stötande att personer som skönsbeskattas, och där varken någon arbetsgivare eller personen själv betalar avgifter, ändå ska tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst.

Genom uppgifter om inköpta tillgångar och kontantberäkningar kan Skatteverket upptäcka att en person har oförklarade inkomster och påbörja en utredning. Dessa utredningar sker genom samverkan med skattebetalaren. I de fall skattebetalaren inte medverkar i utredningen och lämnar uppgifter, ibland med åberopande av artikel 6 i Europakonventionen, torde vitesföreläggande inte kunna användas.

I svartarbetskartläggningen uppmärksammades som ett problem, att det förekom att personer i yrkesaktiv ålder svarade att de sysslade med narkotikahandel eller annan illegal verksamhet, när de ombads förklara hur de kunnat ha medel att täcka sina privata levnadskostnader.

Men en person kan ha obeskattade lagliga arbetsinkomster vid sidan av den illegala verksamheten. Det finns ingen uttrycklig lagbestämmelse om att inkomster från olaglig verksamhet inte ska beskattas utan detta följer av praxis.

I vissa fall är det omöjligt för Skatteverket att utreda varifrån inkomster har förvärvats när skattebetalaren inte medverkar i utredningen och inte lämnar några uppgifter. Det är skattebetalaren som har uppgifterna och det är rimligt att det i fall där det uppenbarligen finns odeklarerade inkomster ställs högre krav på att skattebetalaren medverkar för att inte bli skönstaxerad. Att bli beskattad för sina inkomster är inget straff.

Det finns också mycket stora inkomster att tjäna på olika former av ekonomisk brottslighet som bedrivs yrkesmässigt. Som exempel kan nämnas illegalt spel, olaga handel med vapen, export av antikviteter med exportförbud, handel med mänskliga organ, utrotningshotade djur och växter, olaga jakt och fiske, försäljning av olagligt kopierad musik och dataprogram, förfalskad konst. Om vinst från illegal verksamhet inte straffas eller förverkas är det stötande för det allmänna rättsmedvetandet.

Skatteverket ska i beskattningsverksamheten anta (presumera) att inkomster och tillgångar förvärvats på lagligt sätt. Att frångå denna presumtion ska kräva en hel del som t.ex. en fällande dom eller att förundersökning inletts. Dock så bör en person som har inkomster eller tillgångar, men som inte kan eller inte vill redogöra för varifrån de kommer, beskattas skönsmässigt.

Stockholm den 3 oktober 2008

Eva-Lena Jansson (s)

Lennart Axelsson (s)