Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter för s.k. soloföretag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto för satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om syftet med 3:12-reglerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om schablonbeskattning.
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till FiU.
Vänsterpartiet anser inte att det är nödvändigt med stora skattesänkningar för att förbättra företagens situation. Däremot är vissa förbättringar och justeringar nödvändiga.
Vi vill också peka på vikten av att ha ett enhetligt, likformigt regelsystem med få undantag, som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens.
Regeringen föreslår en sänkning av bolagsskatten (och även expansionsfondskatten) till 26,3 procent. I Vänsterpartiets motion med anledning av budgetpropositionen avvisas förslaget. Vi menar att dagens nivå är konkurrenskraftig och att en sänkning av bolagsskatten inte skulle få en avgörande betydelse för företags vilja att investera och göra nyanställningar. Det finns andra åtgärder som vi anser viktigare och som bland annat presenteras nedan.
I debatten framförs ofta att det finns behov av skatteincitament i samband med start av företag eller i samband med expansion. Att stimulera nyföretagande är viktigt men måste också vägas mot de krav på affärsmässighet och överlevnad som är en del av företagandet. Om behov finns kan vi dock tänka oss ett begränsat stöd i ett inledningsskede. Vi avvaktar regeringens företagsfinansieringsutredning om behov och förutsättningar för ett sådant stöd, vilken beräknas vara färdig den 31 december 2008. Vi vill påminna om att det redan idag finns möjlighet att få skatteavdrag. Man kan få avdrag mot inkomst av tjänst med högst 100 000 kronor per beskattningsår under fem år för underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet. Det finns också möjlighet för ett nystartat företag att få uppskov med att betala preliminär skatt på företagsinkomster i tre månader.
När alliansregeringen tillträdde tog den bort den generella nedsättning av arbetsgivaravgifterna som funnits sedan tidigare. Även om man inte kunnat påvisa en tydlig koppling mellan den tidigare nedsättningen och sysselsättningen, kom de höjda arbetsgivaravgifterna att i första hand drabba mindre företag. Regeringen har istället valt att satsa på selektiva nedsättningar, för bland annat olika åldersgrupper. Den typen av åtgärder är förenade med gränsdragningsproblem och kan dessutom öppna för skatteundandragande och ökat krångel. Vi menar att man i första hand bör sträva efter generella lösningar och tycker därför att regeringens inriktning är fel.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 om en sänkning med 1 procentenhet och föreslår i vår budgetmotion en sänkning av arbetsgivaravgifterna som i första hand gynnar mindre företag. Utformningen bör ske med tidigare nedsättning som förebild, och åtgärden ska vara positiv för de mindre företagen.
Vad som ovan anförs om sänkta arbetsgivaravgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har tidigare varit med och tagit fram förslag till en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna i så kallade soloföretag. Syftet är att öka viljan att anställa. Det har visat sig att det största motståndet mot att göra anställningar finns hos just de företagare som inte tidigare har någon anställd. När alliansregeringen tillträdde valde man att ta bort den åtgärden som vi var beredda att starta för två år sedan.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2009 ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Vi menar att vårt förslag om en generell nedsättning som kopplas till en aktiv handling (nyanställning) är mycket mer träffsäkert. Vänsterpartiet föreslår därför i budgetmotionen en sänkning av arbetsgivaravgiften för soloföretagare till 10,21 procent vid en nyanställning. Sänkningen är i första hand avsedd att vara ett försök och ska utvärderas innan eventuellt beslut om att permanenta försöket tas.
Vad som ovan anförs om sänkta arbetsgivaravgifter för så kallade soloföretag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar för att utveckla till exempel miljö- och energiteknik. Det behövs ökade resurser till alla delar inom FoU, från grundforskning till utveckling av produkter och tjänster. Inom ramen för Vinnova har små och medelstora företag under några år kunnat få bidrag till behovsidentifiering av, förstudier till och genomförande av FoU-projekt. Intresset har varit mycket stort och indikerar att här behövs ytterligare insatser.
Vi vill därför utöka möjligheterna genom kreditering på skattekonto. Stödet ska avse högst 35 procent av företagets kostnader upp till ett tak på 2,8 miljoner kronor. Alla företag med upp till 250 anställda ska omfattas. Den här typen av system är inte ovanligt i andra länder. Vårt grannland Norge har ett sådant skatteavdrag sedan några år tillbaka. Medel finns avsatta i Vänsterpartiets budgetmotion för en ökad satsning på forskning inom små och medelstora företag.
Vad som ovan anförs om kreditering på skattekonto för satsning på FoU i små och medelstora företag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har medverkat till att 3:12-reglerna, som gäller beskattning av utdelningar och kapitalvinster från fåmansföretag till delägare, reformerats. Reglerna tillkom i och med 1990 års skattereform med syftet att förvärvsinkomster ska beskattas lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsats i ett eget aktiebolag.
Efter reformeringen 2006 beskattades vid utdelningar kapitaldelen med 20 procent upp till en viss nivå som bestäms schablonmässigt med hänsyn till företagets eget kapital och utbetalda löner. Därutöver sker beskattning progressivt i tjänst. Om delägaren istället sålde aktier beskattades vinst som ryms inom ett sparat utdelningsutrymme med 20 procent. Utöver det utrymmet beskattades vinsten i tjänst (upp till 100 basbelopp) och därutöver i kapital med 30 procent.
Därefter har man gjort vissa justeringar, bland annat har man höjt schablonbelopp i förenklingsregeln och gjort förändringar i löneunderlagsregeln. Dessutom har den hälftendelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital av kapitalvinster från kvalificerade andelar som togs bort 2006, återinförts övergångsvis för åren 2007, 2008 och 2009.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen för år 2009 en ytterligare sänkning av löneuttagskravet samt en höjning av schablonbeloppet. Vi ser det som en positiv åtgärd men återkommer med utförligare kommentarer i samband med eventuellt kommande proposition.
Regelverket får ibland kritik för att vara krångligt. Syftet är dock att förhindra att det som ska betraktas som tjänsteinkomster omvandlas till kapitalinkomster. Vänsterpartiet tycker att det syftet är viktigt och måste upprätthållas. Om möjligt ska förenklingar genomföras; en höjning av schablonbeloppet som regeringen nu föreslår, är en sådan åtgärd. Samtidigt är det viktigt att olika organisationsformer skattemässigt behandlas så likvärdigt som möjligt. En översyn kan vara nödvändig.
Vad som ovan anförs om syftet med 3:12-regler bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har i flera sammanhang tagit upp frågan om att införa en schablonskatt. Vi menar att detta kan vara en viktig del i förenklingsarbetet eftersom det skulle underlätta såväl skattemyndigheternas arbete som den enskilde företagarens. Vi skulle dessutom få ett system som på ett effektivt sätt skulle förhindra skatteundandragande. Skatteverket har i rapporter skisserat hur schablonbeskattning ska kunna användas.
Schablonbeskattning lämpar sig bäst i kontantbranscher som till exempel restaurang-, frisör- eller taxibranscherna. Vi kan tänka oss att om ett första steg genomföra försök i en eller flera branscher. En övergång till schablonbeskattning bör främst vara ett frivilligt val, och möjligheten att använda konventionell beskattning ska kunna finnas kvar. Det finns förebilder från andra europeiska länder där man genomfört förändringar med gott resultat.
Det finns invändningar mot att en schablon inkräktar på kravet om rättvis beskattning och innebär mindre exakthet för den enskilde. Vissa menar att rättstryggheten kan sättas ur spel. Man bör vara medveten om att en schablon i sig innebär att träffsäkerheten blir mindre exakt. Vi menar att det vägs upp av andra positiva effekter, såsom enkelhet och möjlighet att minska fusk.
Vad som ovan anförts om schablonbeskattning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.