Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av avdragsrätten för bidrag till välgörenhet.
I Sverige sker icke-offentlig välgörenhet i regel genom ideellt arbete eller ekonomiskt stöd. Även staten bidrar ekonomiskt till olika former av välgörenhetsliknande verksamheter, t.ex. olika former av statsbidrag och u-landsbistånd. Tyvärr saknar den enskilda människan direkt inflytande på statens fördelning av medel till välgörenhet. Staten kan därför medge ekonomiskt stöd till välgörenhet som inte nödvändigtvis sammanfaller med individens preferenser.
Många människor, företag och organisationer är villiga att stödja välgörande ändamål ekonomiskt, och viljan beror självklart på givarens finansiella situation. Därför finns anledning att tro att givarbenägenheten skulle öka om avdragsrätt infördes för ekonomiska bidrag till välgörande ändamål eftersom det skulle öka givarutrymmet.
Tyvärr medges inte avdragsmöjlighet i deklarationen för sådana bidrag. Erfarenheter från t.ex. USA visar att om människor själva får välja mottagare för bidrag till välgörenhet främjas givarbenägenheten. Dessutom gagnas även mottagarna av bidragen eftersom de då får en mer direkt kontakt med bidragsgivarna.
Därför vore det skäligt om regeringen införde avdragsrätt för fysiska och juridiska personer som vill ge ekonomiska bidrag till välgörande ändamål givet att mottagande part har ett s.k. 90-konto. På så sätt säkerställs att mottagaren driver en garanterat seriös verksamhet eftersom innehavare av 90-konton övervakas av Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI).