Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vissa förändringar kring utformningen av stämpelskatten.
Stämpelskatten är i sin nuvarande utformning en avgift som följer köpeskillingsvärdet.
Alla som köper ett hus i Sverige måste betala så kallade stämpelskatter. Skatten bestäms idag av hur mycket huset kostar och hur mycket köparen måste låna. Denna extra skatt på husköp kommer oftast som en chock för enskilda fastighetsköpare. Kostnaderna berör lagfarter samt eventuella inteckningar och utgår ifrån olika procentsatser av köpeskillingen. Detta innebär i praktiken att ju dyrare ett hus är, och ju mera köparen behöver ta ut i lån, desto högre blir stämpelskatten. Att betala en statlig avgift vid överföring av lagfart för ett hus kan anses rimlig eftersom staten ombesörjer registreringen av lagfarter. Men det vore mera rimligt om en sådan avgift var enhetligt fastställd för samtliga husköp, oavsett köpeskillingens värde. Denna skulle i sådana fall vara beräknad efter den administrativa kostnaden som registreringen innebär och som är lika för alla.
Eventuella inteckningar vid lån av pengar för husköp bör inte heller utgå ifrån procentsatser av köpeskillingar eller lånesummor, utan istället ersättas med fasta avgifter.
Summorna som stämpelskatten renderar i intäkter till statskassan, i form av avgifter för såväl lagfarter som inteckningar, är tämligen höga. Men det är pengar som enskilda fastighetsköpare sannolikt hellre hade använt för investeringar i sina bostäder, vilket i längden även gynnar arbetsmarknaden och statens finanser.
Stämpelskattens nuvarande utformning med en avgift som varierar med priset på fastigheten är orimlig och bör ersättas med ett system där avgifterna inte följer priset på huset utan håller en fast nivå för den administration hanteringen medför.