Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tull på gåvor.
Vi lever i en globaliserad värld där det blir allt vanligare att människor flyttar över gränser och av olika anledningar bosätter sig i ett nytt land – tillfälligt eller för gott. Denna migration leder till att vänskaps- och släktskapsband knyts mellan olika nationaliteter och att allt fler bor på avstånd från sina nära och kära. Med avståndet ökar betydelsen av kommunikationskanaler som telefon, e-post, men också post. Ett vanligt sätt att visa sin omtanke om en släkting eller vän är till exempel att skicka en gåva till högtidsdagar som födelsedag eller julafton.
När en gåva skickas från ett land utanför EU måste mottagaren betala en tull på det värde som överstiger 500 kronor. För gåvor som understiger 3 400 kronor i värde tas en schablontull om 3,5 procent ut. Överstiger försändelsen 3 400 kronor tas tull enligt tulltaxan ut, vilket kan variera mellan 0 och 20 procent.
Beloppsgränsen för tullfrihet är låg om man betraktar värdet av gåvor som utbyts mellan industrialiserade länder. Den är också låg i jämförelse med vad som är avdragsgillt när ett företag köper en gåva åt en anställd. En jubileumsgåva vid jämna födelsedagar är gränsen 1 200 kronor till exempel. Det är viktigt att göra en avgränsning mellan privata relationer och affärs- eller anställningsrelationer. Beskattning av gåva till anställd är reglerad eftersom den i annat fall kan ersätta intjänad lön. Sådana skäl kan däremot inte anses föreligga mellan privatpersoner med släktband. Mot den bakgrunden borde regeringen överväga att höja beloppet till en rimlig nivå så att människor själva kan besluta om gåvans storlek. Summan bör i så fall fortsättningsvis indexeras. Alternativt kan gåvor mellan privatpersoner med släktband helt tullbefrias.