Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelverket kring skattetillägg bör genomgå en grundlig översyn.
Reglerna kring skattetillägg har blivit aningen mer generösa med viss möjlighet till jämkning. Tyvärr används inte jämkningsmöjligheten särskilt ofta. Fortfarande styrs skattetillägget av en mycket formell lagstiftning som sällan tar hänsyn till uppsåt eller avsikt med en felaktighet i deklarationen. Inte heller effekterna i form av bortfall av skatteintäkter beaktas. Ingen övre gräns finns heller för storleken på skattetillägget, eftersom det beräknas i procent av skatten. Ett oavsiktigt misstag kan därmed kosta i princip hur mycket som helst, vilket givetvis främst drabbar företag.
Ett talande exempel är det omskrivna fallet där ett företag hade rätt till återbetalning av energiskatt, men i stället av misstag begärde avdrag för samma skatt. Man fyllde helt enkelt i fel ruta i deklarationen. Skatteverket upptäckte felet och meddelade företaget hur man borde ha gjort. Företaget hade utan tvivel rätt att återfå skatten, men på ett annat sätt. Skatteverket påförde samtidigt straffet skattetillägg, trots att staten inte förlorade några pengar. Företaget överklagade ärendet till kammarrätten, som dock inte ansåg att det fanns grund att undanröja skattetillägget.
Alla sanktioner måste uppfattas som rimliga om man skall kunna tala om ett verkligt rättssamhälle. Regelverket kring skattetilläggen uppfyller enligt min och många andras mening knappast detta krav.
Hela regelverket kring skattetillägg bör därför ses över, så att möjligheterna ökar för Skatteverket att påföra lägre skattetillägg eller att helt avstå från denna sanktion. Någon form av krav på uppsåt eller oaktsamhet bör också införas som ett minimikrav för att skattetillägg skall få påföras.