Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsbeskattning av mobiltelefon i tjänst.
I dag har mobiltelefoner blivit en naturlig del av vår vardag. Nästan oavsett vilken bransch man i dag arbetar inom är mobiltelefonen ett viktigt arbetshjälpmedel. Har man en mobiltelefon i tjänsten kan man ofta koppla om den för privatanvändning genom prefix så att arbetsgivaren inte debiteras för privata samtal. Denna omkoppling fungerar dock inte när man är utomlands och inte heller sms-funktionen går att koppla om. Resultatet blir att arbetsgivaren debiteras för privata samtal eftersom systemet inte fungerar som det borde. Det går säkert att lösa detta rent tekniskt men frågan är snarare om det är den rätta vägen att gå i ett modernt samhälle. Vidare innebär det också att man begår fel om man glömmer att använda detta prefix för något samtal.
Förmånsbeskattning av mobiltelefoner ger inte några större medel till staten i dag.Kontrollrutiner kostar i stället stora pengar vilket med största sannolikhet bidrar till att göra detta till en förlustaffär för staten. Vi måste följa med omvärldens utveckling. Den som inte följer med riskerar att bli omsprungen och därmed hamna efter. Sverige har sedan 1990-talets början ett solitt rykte som en framstegsvänlig och framtidsorienterad IT-nation. Detta får vi inte låta gå förlorat. Dagens utveckling innebär att man inte ska kunna bli förmånsbeskattad utan att det i likhet med en kontorstelefon ska vara möjligt att använda en tjänstetelefon när företaget godkänner det. Man skulle kunna lösa frågan på flera olika sätt. Hur man löser det är inte det viktigaste. Vårt mål är att det på ett snabbt och enkelt sätt blir genomfört. Endera inför man schablonmässig förmånsbeskattning på noll kronor för mobiltelefon i tjänsten och skulle därmed på ett enkelt vis motverka den konflikt som ofta uppstår och skapa klarare regler och bättre incitament för arbetsgivare att tillhandahålla mobiltelefon för sina anställda.
Man kan också helt undanta mobiltelefoner från förmånsbeskattningregler, vilket vore det tydligaste men kanske beslutsmässigt inte det enklaste och snabbaste sättet att få till en regelförändring. Man får ringa på kontorstelefonen och då borde det rimligen vara lika självklart att obehindrat få ringa på mobiltelefonen, utan krångel och behov av omkopplingar. Det är mycket utbrett med mobiltelefoner i tjänsten och många företag vet inte ens om att man inte får dra en generell avgift från sina anställda för privatsamtal och många låter sina anställda använda telefonen fullt ut även om det innebär att några privatsamtal inkluderas. Många företag, organisationer och myndigheter har nu fastpris-abonnemang för mobiltelefoner, vilket innebär att ett privatsamtal inte kostar någonting extra, och många företag, organisationer och myndigheter införskaffar system med bara mobiltelefon med det fasta telefonnumret kopplat till mobilen (man har alltså ingen bordstelefon). Gränserna mellan fasttelefoni och mobiltelefoni suddas ut.
Alla tillvägagångssätt är lika fel ur skatteteknisk synvinkel och det enda rätta är att få till stånd en generell regel. Det kan inte vara meningen att såväl offentliga arbetsgivare som stat, kommuner och landsting, som privata företag ska bryta mot skatteregler helt omedvetet. Detta är en enkel regeländring som på sikt även kommer att underlätta arbetet för Skattemyndigheten som då kan inrikta sitt arbete på andra viktiga frågor. Eftersom skillnaden på en vanlig telefon och en mobiltelefon i dag är flytande så måste regelsystemet också vara moderniserat och följa med teknikutvecklingen. I dag använder telefoner både det fasta telenätet och det mobila nätet. Vi kan inte ha ett system som gör att enskilda individer måste skaffa sig kunskap om hur en telefon är uppkopplad. Politikens syfte måste vara att skapa enkelhet och förståelse för regelsystem och det är vad vi vill åstadkomma.