Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avvisa regeringens förslag om att sänka bolags- och expansionsfondsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skatteflyktslagen.
I propositionen föreslår regeringen ett antal förändringar som gäller företagssektorn, bl.a. en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 28 % till 26,3 %.
Regeringen lägger också fram ett förslag som syftar till att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap, s.k. räntesnurror. De föreslagna reglerna begränsar möjligheten att göra ränteavdrag vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag inom intressegemenskapen.
Ytterligare ett förslag gäller förändringar av de s.k. 3:12-reglerna på så sätt att nivån på schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs från två till två och ett halvt inkomstbasbelopp, samt att löneuttagskravet i löneunderlagsregeln sänks från femton till tio inkomstbasbelopp.
I propositionen föreslår regeringen att bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 28 % till 26,3 %. Regeringen anför att Sveriges relativa position försämrats på grund av bolagsskattesänkningar i andra länder. I budgetpropositionen skriver regeringen dessutom att ur ett tillväxtperspektiv tillhör bolagsskatten de skatter som betyder allra mest för tillväxten. Vänsterpartiet menar att en skattesats på 28 % fortfarande får anses vara konkurrenskraftig och att en sänkning inte har en avgörande betydelse för viljan att investera och göra nyanställningar. Ur ett tillväxtperspektiv tror vi i stället att det är mer angeläget med åtgärder som i första hand riktar sig till mindre företag.
Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag om sänkt bolags- och expansionsfondsskatt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår regler som begränsar möjligheten att göra ränteavdrag vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag i intressegemenskap. Syftet är att motverka vissa skatteupplägg, s.k. räntesnurror.
Skatteverket har informerat om ett antal koncerninterna upplägg som innebär att ränteavdrag kan göras i Sverige medan motsvarande ränteintäkt beskattas lågt eller inte alls hos mottagaren. Genom en Regeringsrättsdom i november 2007 har det visat sig att lagen om skatteflykt (1995:575) inte var tillämplig i de här fallen. Eftersom dessa upplägg många gånger inte är affärsmässigt motiverade kan det tyckas märkligt. Vänsterpartiet har därför i en separat motion, 2008/09:Sk333 Skattefusk och svartarbete, tagit upp frågan om behovet av en översyn av lagen om skatteflykt. Uppläggen är ett allvarligt problem och bidrar till att skattebasen urholkas. Vänsterpartiet välkomnar givetvis därför också regeringens förslag för att förhindra skatteundandragande genom de s.k. räntesnurrorna men vidhåller att en översyn av skatteflyktslagen är nödvändig för att kunna förhindra även framtida skatteupplägg.
Vad som ovan anförs om översyn av skatteflyktslagen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I propositionen föreslås bl.a. även förändringar av de s.k. 3:12-reglerna. Vänsterpartiet har aktivt medverkat till en reformering av 3:12-reglerna under ett antal år, bl.a. till införandet av schablonregeln. Reglerna tillkom i och med 1990 års skattereform med syftet att förvärvsinkomster ska beskattas lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsats i ett eget aktiebolag.
Regelverket får ibland kritik för att vara krångligt. Syftet är dock att förhindra att det som ska betraktas som tjänsteinkomster omvandlas till kapitalinkomster. Vänsterpartiet tycker att det syftet är viktigt och måste upprätthållas. Om möjligt ska förenklingar genomföras; höjningen av schablonbeloppet och det sänkta löneuttagskravet som regeringen nu föreslår är sådana åtgärder. Samtidigt är det viktigt att olika organisationsformer behandlas så likvärdigt som möjligt skattemässigt. En översyn kan vara nödvändig.
Som vi nämnt ovan menar Vänsterpartiet att det ur ett tillväxtperspektiv är mer angeläget med åtgärder som i första hand riktar sig till mindre företag än med sänkningar av bolags- och expansionsfondsskatten. I årets budgetmotion 2008/09:Fi271 Välfärdsinvesteringar för framtiden lägger Vänsterpartiet ett antal förslag till åtgärder som i första hand riktar sig till mindre företag.
Vi vill minska småföretagens sjuklönekostnader. År 2007 tog regeringen bort arbetsgivarnas medfinansieringsansvar, men det räcker inte. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet kan de kostnaderna i samband med sjukfrånvaro innebära stora problem i det enskilda företaget. Vi föreslår därför att sjuklönekostnaden slopas i företag med upp till tio anställda. Företagen avlastas ekonomiskt samtidigt som risken för utestängningseffekter på arbetsmarknaden minskar.
Stödet till forskning och utveckling ska utökas genom en skattereduktion som riktar sig till små- och medelstora företag. Stödet ska avse högst 35 % av företagets kostnader upp till ett tak av 2,8 miljoner kronor. Satsningarna blir avgörande för att ta till vara och vidareutveckla kompetens inför bl.a. en nödvändig miljö- och energiomställning.
För att underlätta för småföretag att nyanställa vill vi sänka arbetsgivaravgifterna. Vi vill ha ett riktat stöd till s.k. soloföretag om en nyanställning görs. Vi vill dessutom genomföra en bredare sänkning av arbetsgivaravgifterna som fördelas på ett sådant sätt att det får störst betydelse för de mindre företagen.
Företagens trygghet inom socialförsäkringssystemet måste garanteras. Regeringen har på ett olyckligt sätt försenat frågan. En klar målsättning måste vara att en företagare och en anställd ska få samma trygghet.