Riksdagen avslår regeringens proposition 2008/09:45 Sänkta socialavgifter.
Regeringen föreslår att det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det sammanlagda uttaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och 29,71 % av avgiftsunderlaget för egenavgifter.
Regeringen gör bedömningen att en generell sänkning av socialavgifterna kan ”antas ha en positiv effekt på sysselsättningen, i vart fall på kort och medellång sikt”. Detta, menar regeringen, är särskilt viktigt i nuvarande konjunkturläge på arbetsmarknaden. Vidare tror regeringen att sänkningen kommer att få förhållandevis små effekter för lönebildningen på kort sikt. På lång sikt är det däremot rimligt att sänkningen övervältras på lönerna.
Dessutom föreslår regeringen en förändring av avgifternas sammansättning i form av att sjukförsäkringsavgiften ska sänkas med 1 procent. Anledningen är att utgifterna för sjukförsäkringen beräknas minska kraftigt och uppgå till 85,6 miljarder kronor 2009. De nya nivåerna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2009.
Sänkningen av det totala uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift med en procentenhet beräknas minska statens bruttointäkter med 12,77 miljarder kronor per år. Den offentliga sektorns nettointäkter beräknas minska med 7,54 miljarder kronor 2009, 7,27 miljarder kronor 2010 och 7,14 miljarder kronor 2011.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om en generell sänkning av socialavgifterna med en procentenhet. Socialavgifterna ska inte behandlas som vilka skatter som helst utan är löneutrymme som löntagarna har avstått för att finansiera våra gemensamma trygghetsförsäkringar.
Vidare anser vi att det inte finns ekonomiskt utrymme att sänka sjukförsäkringsavgiften eftersom vi avvisar regeringens historiska besparingar på sjukförsäkringen. Resurserna behövs inom sjukförsäkringen. Behoven av medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering är stora och eftersatta. Vi anser att överskotten från sjukförsäkringen bör komma de försäkrade till godo i form av förbättrade villkor, exempelvis genom höjda tak och ersättningsnivåer, slopad karensdag och rätt till rehabilitering.
En generell sänkning av socialavgifterna är inte en ändamålsenlig reform, om syftet är att öka sysselsättningen. Regeringen ”antar” att sänkningen kommer att öka sysselsättningen på kort sikt. Det är dock högst tvivelaktigt. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) skriver i sitt remissvar att reformen kommer att ge försumbara effekter på sysselsättningen och den ekonomiska effektiviteten. Även Företagarna är kritiska och anser att den föreslagna sänkningen av socialavgifterna skulle ha utformats på ett annat sätt för att åstadkomma bättre effekter på sysselsättning och tillväxt. Vi vill i detta sammanhang erinra riksdagen om Riksrevisionens rapport RiR 2008:16 Sänkta socialavgifter – för vem och till vilket pris? I rapporten analyseras effekterna av den regionala nedsättningen av socialavgifter, nedsättningen för små företag, som avskaffades 2007 och nedsättningen av socialavgifter för ungdomar. De analyserade nedsättningarna har haft obetydliga sysselsättningseffekter och stora dödviktseffekter. Slutsatsen är att de analyserade nedsättningarna, men även nedsättningar av socialavgifter generellt sätt, inte är en kostnadseffektiv åtgärd för att öka sysselsättningen.
En betydligt mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig åtgärd för att öka sysselsättningen vore att anställa fler i välfärden. Vänsterpartiet föreslår en jobbsatsning i kommuner och landsting där behoven är som störst. I vår budgetmotion för 2009 avsätter vi 3,4 miljarder kronor 2009 till 11 000 nya jobb, 8,5 miljarder kronor 2010 till 26 000 nya jobb och 15,3 miljarder kronor 2011 till 45 000 nya jobb. Nettokostnaden för vår jobbsatsning, om man räknar med minskade kostnader för arbetslöshetsersättning och ökade intäkter av socialavgifter till staten, uppgår till 2 miljarder kronor 2009, 4 miljarder kronor 2010 och 6 miljarder kronor 2011.
Trots Riksrevisionens rapport och remissinstanserna som menar att sysselsättningseffekterna av sänkta socialavgifter är obetydliga avser regeringen att sänka sjukförsäkringsavgiften eftersom det kan ”antas” öka sysselsättningen. Regeringens antagande grundar sig på ett önsketänkande och/eller en förvanskning av tillgängliga fakta. Förslaget i den föreliggande propositionen ska istället ses som en del i regeringens överordnade mål att minska den offentliga sektorns andel av BNP. På kort sikt medför nedsättningen minskade kostnader och ökade vinster för arbetsgivarna. På lång sikt beräknas nedsättningen övervältras på lönerna. Grupper med stark förhandlingsposition på arbetsmarknaden får en ökning av det privata konsumtionsutrymmet, på bekostnad av gemensam konsumtion av livsviktiga tjänster och grundläggande trygghet för alla medborgare oavsett plånbokens tjocklek.
Mot bakgrund av det som anförs bör riksdagen avslå regeringens proposition 2008/09:45 Sänkta socialavgifter. Detta bör riksdagen besluta.