Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad uppföljning av personer som utvisats.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad möjlighet för utvisade att återvända i de fall de exempelvis utsatts för mordhot, förföljelse eller svår misshandel.
Att Sverige skall ha en generös och rättssäker migrationspolitik är en viktig humanitär grundbult. Det arbete som nu pågår för att följa upp detta med en bra integrationspolitik är nödvändigt framförallt för de personer som kommit till Sverige, men också för att få en acceptans för en generös migrationspolitik och ett mångfaldssamhälle.
Det händer, dessvärre, med jämna mellanrum att människor som fått avslag på sin asylansökan samt utvisats utsatts för såväl misshandel som dödshot. Deras farhågor om riskerna att återvända visade sig stämma, något som man inte klarade av att bevisa då asyl begärdes.
Sverige har inget juridiskt ansvar att följa upp en persons öde sedan han/hon utvisats. Att återigen försöka ta sig till Sverige för att begära en ny prövning är för de allra flesta en omöjlighet.
Under den senaste tiden har flera fall uppmärksammats, där det vore befogat med en uppföljning av situationen för den utvisade. Med hänvisning till att en ny lagstiftning antagits vore det värdefullt att följa upp ett antal ärenden för att få en bild av tillämpningen av den nya lagen.
Det skulle också finnas behov av att undersöka vilka möjligheter som skulle kunna finnas i de fall det visar sig att personer, sedan de utvisats, utsatts för mordhot, förföljelse eller svår misshandel.
Att tillsätta en särskild kvot för ”särskilt ömmande fall” skulle kunna vara en möjlighet. En annan möjlighet skulle kunna vara att inom en ökad ram för kvotflyktingar bereda dessa speciellt utsatta personer denna räddningshjälp.
Sedan 1950 har Sverige genom organiserad överföring tagit emot kvotflyktingar. Varje år tilldelar regeringen medel för att Migrationsverket skall kunna överföra ca 1 700–1 900 kvotflyktingar till Sverige. Idag finns ett femtontal länder som i likhet med Sverige tar emot kvotflyktingar. Inriktningen på uttagningarna liksom det faktiska antalet kvotplatser bestäms av Sveriges regering. År 2007 tog Sverige emot 1 810 kvotflyktingar.
Flyktingkvoten är i första hand avsedd för flyktingar och andra personer i behov av skydd. FN:s flyktingorgan (UNHCR) presenterar sådana ärenden när andra möjligheter är uttömda. Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, sitt kön eller sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Även andra skyddsbehövande kan tas ut på kvoten.