Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om asylsökandes boendesituation under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.
Många asylsökande väljer att bo hos sina anhöriga under väntan på sitt uppehålls- och arbetstillstånd. Livet i eget boende ter sig olika för olika människor. Det kan vara bra att bo hos anhöriga, men det finns också en rad problem att ta itu med. Det är till exempel inte lätt för mottagningshandläggaren att ha en personlig kontakt med alla som har eget boende, särskilt på de större orterna. Kontakten blir ofta anonym. På många platser vet handläggarna inte hur den asylsökande bor, om de asylsökande faktiskt bor på den adress de har uppgivit, om de är välkomna hos värdfamiljen eller om de måste betala extra hyra. Ytterligare ett problem som många handläggare upplever är att det blir svårt för dem som bor i eget boende att ta hand om sina barn och samtidigt delta i undervisningen i svenska, eftersom det inte erbjuds barnomsorg.
Många kommuner pekar på att trångboddhet är en vanlig konsekvens av detta. Även om bostadsstandarden i sig är god, leder det till sociala och psykologiska bekymmer när människor tränger ihop sig i små lägenheter, något som blir särskilt påfrestande för barnen. Många asylsökande flyttar runt och bor på en madrass hos olika bekanta och släktingar. Detta skapar stora problem. Dels är det svårt att motverka alltför stor inflyttning till vissa kommuner, dels fortsätter trångboddhet och därmed sammanhängande problem för såväl värdfamiljen som de som just fått uppehållstillstånd. Med anledning av den uppkomna situationen bör en översyn av asylsökandes boendesituation genomföras.