Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag om ny reformerad sjukförsäkring.
Om en av socialförsäkringarnas bärande principer, att försäkringen omfattar alla, ska kunna upprätthållas är det inte i längden rimligt att en stor del av befolkningen inte får hela sin inkomst försäkrad och därmed inte får ut 80 procent av hela sin lön vid sjukdom.
Riksdagens utredningstjänst (RUT) har räknat på vad en höjning av taket till olika alternativa nivåer skulle innebära för de offentliga finanserna. Med dagens nivå på 7,5 prisbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön på drygt 25 000 kronor, är det över 1,6 miljoner svenskar som har inkomster ovanför taket. Det är nästan en tredjedel av försäkringstagarna.
En höjning av taket i sjukförsäkringen till 10 prisbasbelopp skulle innebära att ytterligare 20 procent av de försäkrade får ut 80 procent av sin lön vid sjukdom. Då skulle 88 procent av den arbetsföra befolkningen få sin inkomst fullt försäkrad. En ytterligare höjning av taket till 20 prisbasbelopp skulle innebära att hela 99 procent skulle få ut de fulla förmånerna av sjukförsäkringen.
Om taket i längden skulle ligga kvar på 7,5 prisbasbelopp och därmed 32 procent av försäkringstagarna inte får hela sin inkomst försäkrad riskerar det att leda till att fler och fler börjar teckna privata tilläggsförsäkringar för att täcka upp den del av inkomsten som den allmänna sjukförsäkringen inte ersätter. Således urholkas tilltron till vårt samhälles allmänna trygghetssystem. De stora förlorarna blir då de personer som behöver det offentliga sjukförsäkringssystemet mest, det vill säga låginkomsttagare och sjuka. Incitamenten till skatteplanering och andra varianter av förmånsutbetalningar som inte är skattepliktiga ökar för en stor del av befolkningen och således bromsas inkomsterna till den allmänna sjukförsäkringen upp. Detta kommer så småningom att resultera i att avgifterna i sjukförsäkringen stiger, det blir dyrare för alla. En höjning av taket i sjukförsäkringen gör den mer solidarisk och tillförlitlig, alla omfattas av den och alla får sina inkomster försäkrade till samma nivå.
RUT:s utredningsanalys visar också att kraftiga höjningar av taket inte leder till någon större påfrestning för de offentliga finanserna. Men de ger en förhållandevis påtaglig ökning av antalet människor som får ett heltäckande försäkringsskydd. En höjning av taket till 10 prisbasbelopp skulle innebära en ökad kostnad på 610 miljoner kronor. Om taket helt slopades och samtliga försäkringstagare därmed fick sin inkomst fullt försäkrad skulle det belasta de offentliga finanserna med 850 miljoner kronor.
En höjning eller ett slopande av taket i sjukförsäkringen har alltså relativt liten effekt på de offentliga finanserna. Den viktigaste vinsten med ett höjt eller slopat tak utgörs av att sjukförsäkringens försäkringsmässiga karaktär stärks. Ytterst är det viktigast för dem som behöver försäkringen bäst – ofta de med låga inkomster. Jag menar därför att en utredning som tar sikte på att lägga fram förslag om ny reformerad sjukförsäkring bör pröva att helt, eller åtminstone i princip, slopa taket.