Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppföljning.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål.
Enligt regeringens förslag ska en arbetsgivare inte vara skyldig att betala sjuklön för en anställd under sjukskrivningstiden om den anställde arbetar enligt de nya reglerna som föreslagits i propositionen 2007/08:124 och som innebär att man kan arbeta med bibehållen sjukersättning (förtidspension). Arbetsgivaren betalar normalt 80 procent av lönen i form av sjuklön dag 2 till 14 under en sjukskrivningsperiod (sjuklöneperioden). Den anställda personen ska när han eller hon fyller i sin försäkran vid sjukdom efter sjuklöneperiodens slut informera arbetsgivaren om att man arbetar med stöd av de nya reglerna. Enligt regeringen syftar förslaget till att underlätta för arbetsgivarna att anställa personer som vill och kan arbeta med bibehållen rätt till sjukersättning och att göra det lättare för dessa personer att få ett arbete. De nya reglerna föreslås gälla från den 1 januari 2009. I propositionen föreslås också att nämndemän inte längre deltar i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål.
De enligt regeringen tidigare föreslagna reglerna innebär att det fr.o.m. den 1 januari 2009 blir möjligt att arbeta, studera eller engagera sig ideellt även om man har permanent sjukersättning. I höst ska riksdagen fatta beslut i frågan. Vi socialdemokrater är positiva till att pröva förslag som kan minska inlåsningseffekter och sänka trösklarna för dem som redan är förtidspensionerade, men där viss restarbetsförmåga kan finnas. Det handlar då om att ge människor både stöd och trygghet i förändring. En ökad möjlighet för personer med sjukersättning att prova på att jobba men samtidigt ha en trygghetsgaranti i botten, är då en möjlighet. Regeringen lade i våras fram en proposition till riksdagen som innebär att särskilda regler införs för personer som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008. Det innebär bl.a. att den som i dag har sjukersättning ska kunna återgå i arbete utan att rätten till sådan ersättning omprövas. Med den s.k. steglösa avräkningen ges möjlighet att arbeta upp till ett fribelopp, och samtidigt behålla sin sjukersättning. Om fler får möjlighet att bidra med sin arbetsinsats och samtidigt höja sin livskvalitet, är det mycket positivt. Det är en vinst både för individen och för samhället. Det kan också leda till ett mänskligare arbetsliv, där fler människor får bidra i produktion och samhällsliv. Detta gynnar också tillväxt och utveckling.
För att förslaget samtidigt ska vinna någon giltighet i praktiken, krävs också en vilja och drivkraft från arbetsgivare att våga anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Därför tror vi att en ekonomisk stimulans till arbetsgivare kan öka förutsättningarna för att personer med sjukersättning ska få prova på att jobba med stöd av de särskilda reglerna. Det lagförslag vi här tar ställning till handlar om att arbetsgivare inte ska vara skyldig att betala sjuklön till en arbetstagare som utför förvärvsarbete och som omfattas av de föreslagna bestämmelserna, det vill säga arbetar med stöd av de särskilda reglerna. Vi är beredda att pröva om en sådan åtgärd kan ha en positiv effekt och få fler arbetsgivare att våga anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Att arbetsgivaren även fortsättningsvis har ett rehabiliteringsansvar för dem som arbetar med stöd av de särskilda reglerna är viktigt, och härom får det inte råda några tvivel.
De särskilda bestämmelserna för att jobba med sjukersättning, som regeringen lade fram i våras, innefattar även regler för steglös avräkning för dem med partiell sjukersättning. Det är också rimligt att anta att personer med partiell sjukersättning väljer att exempelvis utöka sin arbetstid hos en befintlig arbetsgivare med stöd av de särskilda reglerna. Vi förutsätter dock att regeringens nu aktuella förslag innebär att det endast är för sådan tid som den enskilde omfattas av de särskilda reglerna, där sjuklöneansvaret undantas. Det torde i så fall innebära att en person med partiell sjukersättning som arbetar, på den del som inte arbetsförmågan är nedsatt, även i fortsättningen och för motsvarande tid har rätt till sjuklön från arbetsgivaren
Att vi har hållbara och konsekventa försäkringssystem är viktigt och avgörande för legitimiteten. Vi ser med oro på en utveckling där förändringar av det här slaget riskerar att skapa oförutsägbarhet, och kan ge fel signaler. Därför är det av yttersta vikt att nogsamt följa upp effekterna av undantagsregeln från sjuklöneansvaret liksom de särskilda reglerna för att arbeta med sjukersättning.
Den primära utgångspunkten i socialförsäkringen måste vara att den som är frisk och har full arbetsförmåga ska arbeta, och den som är sjuk med nedsatt arbetsförmåga har rätt till sin försäkring. Många människor med ohälsa vittnar ändå om att de inte vågar pröva ett arbete av rädsla för att hälsan sviker. Om man däremot får rätt stöd, motivation och en garanti om trygghet, skulle det vara lättare. Vi vill särskilt poängtera att ekonomiska drivkrafter inte är nog för att underlätta för fler människor att ta en plats i arbetslivet efter en periods sjukdom. Det krävs också andra omfattande insatser, som garanterar den enskilde både stöd och aktiva rehabiliteringsinsatser. Därför har vi i vårt budgetalternativ avsatt en miljard för de tre närmaste åren för arbetslivsinriktad rehabilitering, nära individen.
I propositionen föreslås också att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål. Den borgerliga regeringen har inte bara kraftigt försämrat tryggheten för den enskilde, man har också avskaffat de socialförsäkringsnämnder och försäkringsdelegationer som tidigare kunde garantera att det fanns en medborgerlig insyn i socialförsäkringarna. Till detta kan nu läggas att socialförsäkringsmål inte längre ska vara öppna för nämndemän. Vi avslår regeringens förslag.
I stället för att ta bort den medborgerliga insynen borde regeringen säkerställa att det finns medverkan från medborgerliga representanter när socialförsäkringsfrågor hanteras. Vi menar att medborgarinsyn och förtroendemannainflytande har en viktig funktion att fylla. Behovet av detta har kanske aldrig förr varit större än vad det är nu. I dag, när vi ser allt större behov av ökad samordning mellan myndigheter och verksamheter, är medborgarinsynen också en fråga om att värna legitimiteten för systemen. I och med att en underrättelseskyldighet har införts för myndigheterna accentueras behovet av en medborgerlig insyn som kan ha ett tydligt brukarperspektiv och samtidigt värna den enskildes integritet. Genom att avskaffa nämndemännens delaktighet i socialförsäkringsmål, fullföljer regeringen avskaffandet av den folkliga insynen i välfärdssystemen. Regeringen har slagit in på en väg som är olycklig, och bara kommer att minska legitimiteten för våra gemensamma trygghetsförsäkringar.