Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de företagsfrämjande insatserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda effekterna av de kraftigt höjda arbetsgivaravgifterna för småföretagare.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om främjande av socialt företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genomlysning av de privata företagsfinansiärerna ur ett jämställdhetsperspektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en livsmedelsdelegation.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stärka småföretagarnas trygghet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka tillgången på riskkapital.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strategiprogram för besöksnäringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkreta åtgärder för regelförenklingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utförsäljningen av de statliga företagen ska avbrytas.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:
1 Yrkandena 2 och 6 hänvisade till SfU.
Förslagen i budgetpropositionen innebär att regeringen kraftigt försämrar Sveriges konkurrenskraft. Regeringen fortsätter på den väg som tidigare pekats ut. Den aktiva näringspolitiken trappas ned och regeringen sätter sin tilltro till att massiva skattesänkningar för de som redan har det bäst ska uppväga bristerna. Detta är en mycket olycklig strategi och regeringen tycks helt ha missat dynamiken i vad samhälle, fackföreningar och näringsliv tillsammans kan åstadkomma.
Den tillväxt vi ser i Sverige idag, de nya jobben, de nya företagen, är ett resultat av denna helhetssyn, armkroken mellan samhälle och näringsliv. Sverige är för litet för ökade klyftor, för ett kallare samhälle och för minskade satsningar såväl på våra företag som på trygghetsförsäkringarna. Det är kombinationen av trygghet och utveckling, för såväl anställda som entreprenörer, som gör vårt land modernt och konkurrenskraftigt.
Vi vill att Sverige ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. För att nå dit vill vi socialdemokrater förena en politik för frihandel, öppenhet och konkurrens med breda satsningar på kunskap, entreprenörskap och trygghet för alla. Vi är oroade över att regeringen ersätter offensiva satsningar på kunskap med subventioner till låglönejobb och sämre omställningstrygghet.
Många länder tävlar om företagens investeringar, med låga lönekostnader och sänkta skatter. Vi vill inte att Sverige ska gå i den riktningen. Sverige ska konkurrera med kunskap. Det är en strategi som förpliktigar. Utöver breda satsningar på all form av utbildning – från förskola och grundskola till högskola och grundforskning krävs kompletteringar i form på företagsanknuten forskning, exportfrämjande och riskkapital. Detta gäller i alla branscher som vill konkurrera med högt kunskapsinnehåll – inte minst i stora delar av tjänstesektorn.
Småföretagarna blir allt viktigare för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Förutsättningarna för små och stora företag skiljer sig dock idag åt i Sverige och det finns anledning att särskilt stödja de små företagens utveckling. Den helt övervägande delen av företagen i Sverige är relativt små och de spelar en allt större roll för tillväxt och sysselsättning. Huvuddelen av alla företag har färre än 50 anställda och dessa företag svarar för 40 procent av förädlingsvärdet, 30 procent av omsättningen och 42 procent av näringslivets nettoinvesteringar. Närmare en miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att småföretagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv.
Vi vill investera i en starkare svensk konkurrenskraft. Därför har vi utformat ett entreprenörsprogram riktat mot de mindre företagen och ett industripaket för att möta de stora utmaningarna som svensk industri nu står inför och som inneburit en stor ökning i antal varsel. Vi föreslår också ett brett program för ökad tillväxt i den breda tjänstesektorn.
Småföretagen har svikits av den moderatstyrda regeringen. För att förbättra villkoren för småföretagen och skapa fler jobb föreslår vi ett brett entreprenörsprogram. Arbetsgivaravgiften sänks nästa år för de minsta företagen med sammanlagt 3,5 procentenheter. Vi inför en trygghetsgaranti som underlättar övergången mellan anställning och företagande. 100 miljoner kronor satsas på ett småföretagarstipendium. Ett särskilt innovationslån för uppfinnare införs. Investeringarna i turismen fördubblas. Småföretag ska få tillgång till kostnadsfri exportrådgivning. Vi vill göra det enklare att bli företagare, lättare att driva företag och att växa. Därför föreslår vi bland annat följande:
Dagens trygghetsförsäkringar ger inte den trygghet som företagare borde kunna förvänta sig. Vi vill underlätta övergången från anställning till företagande genom att nyblivna entreprenörer ska få ta med sig mer trygghet från den föregående anställningen. Vi vill också förbättra tryggheten genom att nyföretagare under en period om upp till tre år ska kunna välja att tillgodoräkna sig inkomsttryggheten från en tidigare anställning. Förbättringen genomförs praktiskt genom att nyföretagaren kan välja att beräkna sin ersättning enligt den modell som gällde när man var anställd. Denna reform bör införas under en försöksperiod och permanentas om reformen faller väl ut. Även andra förbättringar av trygghetsförsäkringarna behöver genomföras för att underlätta övergången mellan anställning och företagande. Det är olyckligt att regeringen har försenat detta genom sin oskickliga hantering av översynen av trygghetssystemen för företagare.
Många människor bär på kreativa visioner som de skulle kunna omsätta i nya affärsidéer i nya företag. Men steget att lämna en anställning för att starta ett företag är långt. Vi vill avsätta 100 miljoner kronor till ett småföretagarstipendium, som prövas utifrån affärsidén och söks från Almi. Stipendiet ska också kunna omfatta goda affärsidéer från personer som inte är jobbsökande.
Det ska bli ännu enklare att driva företag i Sverige. Satsningen på digital samordning av myndigheter gentemot företagare måste förstärkas. Många verksamheter kräver tillstånd från myndigheterna. Fler av dessa tillståndsansökningar ska kunna hanteras elektroniskt på en gemensam hemsida. Vi vill inrätta en tillståndsportal där företagare på ett och samma ställe ska kunna ta del av vilka tillstånd som krävs för deras verksamhet, samt ansöka om dessa.
Vi vill införa ett innovationslån med förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav. Det nya småföretagarlånet ska avse lån med högre risk, administreras av Almi och riktas mot innovativa småföretagare och uppfinnare i marknadskompletterande syfte. Innovationslånet ska nå utanför den akademiska världen och ta vara på de innovationer som kommer ur lång arbetslivserfarenhet och yrkeskunskap. Även rådgivning och stöd i patentfrågor för småföretagare och uppfinnare behöver utvecklas och förbättras.
Företagande ska vara ett naturligt alternativ till anställning. Fler barn och ungdomar bör möta undervisning i företagande tidigare och lärarna behöver få ökad kunskap om företagande. Företagande bör därför bli en naturlig del av gymnasieutbildningen. Detta är särskilt viktigt på yrkesprogrammen. Lärare ska därför få vidareutbildning i företagande och entreprenörskap. Vi vill också stimulera universitet och högskolor att erbjuda introduktionskurser i företagande.
Regeringens initiativ till en särskild kvinnosatsning är lovvärt men vi anser att detta inte är tillräckligt. Den tidsbegränsade satsningen är förhållandevis liten i förhållande till de totala företagsfrämjande insatserna och verksamheten riskerar att upphöra i samband med att de öronmärkta pengarna tar slut. För att ta vara på den potential till nya och växande företag som finns bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund krävs ett brett arbete för att garantera att alla behandlas lika och erbjuds likvärdigt stöd i samband med till exempel start av företag eller expansion. Detta måste genomsyra alla berörda myndigheters arbete, och kvinnor och personer med utländsk bakgrund måste i större utsträckning inkluderas i de allmänna satsningarna för att en tydlig förbättring ska kunna åstadkommas. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till berörda statliga myndigheter och verk. Vidare vill vi betona att de företagsfrämjande insatsernas verkan och fördelning mellan olika grupper måste följas upp kontinuerligt.
För att ta vara på den potential till nya och växande företag som finns bland kvinnor krävs ett brett arbete för att garantera att alla behandlas lika och erbjuds likvärdigt stöd i samband med till exempel start av företag eller expansion. Detta måste genomsyra alla berörda myndigheters arbete, och kvinnor måste i större utsträckning inkluderas i de allmänna satsningarna för att en tydlig förbättring ska kunna åstadkommas. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till berörda statliga myndigheter. För att inte heller banker och kreditinstitut ska agera på ett sätt som diskriminerar kvinnligt företagande ser vi gärna att DO tar initiativ till att genomlysa de privata finansiärerna ur ett jämställdhetsperspektiv.
Regeringen har höjt arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen. Vi vill istället göra det billigare att anställa för just dem. Vi vill nästa år genomföra en sammanlagd sänkning på 3,5 procentenheter för de mindre företagen. Genom denna sänkning av arbetsgivaravgiften vill vi därmed göra det billigare för småföretagen att anställa. För ett litet företag med ett par tre anställda betyder vårt förslag en sänkt arbetsgivaravgift på upp till omkring 25 000 kronor under år 2009.
Vi vill ge Skatteverket ökade möjligheter att motverka fusk. Kravet på personalliggare i restauranger och hos frisörer gav på bara ett år 4 000 nya vita jobb. Vi vill därför utöka bruket av personalliggare till fler branscher.
Oseriösa företag innebär stora problem för små företag. Småföretagare har idag svårt att få stöd när man drabbas av annons- och fakturaskojare. Vi vill erbjuda mindre företag stöd och rådgivning när de utsätts för oseriösa företag. Kronofogdemyndigheten ska ges större möjligeter att stryka missvisande uppgifter ur sitt register.
Bensinmackarna och mataffärerna blir allt färre. Avstånden till närmaste butik eller serviceställe ökar. Och med dem försvinner också nödvändig servicein-frastruktur för företagen på orten. Mackdöden är ett hot mot landsbygden och mot småföretagarna. Därför vill vi öka stödet till kommersiell och offentlig service i särskilt utsatta områden. Till detta avsätter vi 20 miljoner kronor.
Vi socialdemokrater menar att samverkan och gemenskap är viktigt för att utveckla svenskt företagande. Delar av det sociala företagandet kan också med visst stöd från samhället vara en möjlighet för människor som står långt från arbetslivet att få en ny chans. Vi vill måna om mångfalden i företagandet och därför främja kooperativa företag och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. Det ska vara lättare att starta och driva företag, oavsett om det görs i form av ett aktiebolag eller som ett kooperativt företag. Vi vill därför stärka rådgivningen kring och kunskapen om möjligheterna till socialt företagande. Socialt företagande ska vara ett alternativ bland andra i de företagsfrämjande åtgärder som staten genomför.
60 miljoner mer till exportstöd riktat till småföretag. Sverige är ett litet exportberoende land. De små och medelstora företagen svarar redan för en tredjedel av all export. Men potentialen är ännu större. Det finns stora möjligheter till ytterligare export av svenska varor och tjänster, inte minst i nya branscher och bland små och medelstora företag. Vi vill genomföra en bred exportsatsning på bl.a.
fler regionala exportrådgivare som verkar nära småföretagen i landets alla län
tillgång till kostnadsfri exportrådgivning för småföretag
en riktad satsning till utbildning av exportsäljare för småföretagens behov.
Underleverantörerna spelar en avgörande roll för konkurrenskraften i svenska industrikluster. De är ofta småföretag med mycket konkurrenskraftiga produkter. Men de är också starkt beroende av sina större samarbetspartners. Exporterande underleverantörer ger fler jobb, större möjligheter till egen utveckling och minskad sårbarhet. Vi vill därför stärka de svenska leverantörernas ställning genom en satsning på investerings- och exportfrämjandet med en tydlig profil på de mindre företagen.
Regeringens nedskärningar inom export- och investeringsfrämjandet samt arbetsgivaravgiftshöjningarna drabbar små, innovativa och exportbenägna miljöteknikföretag särskilt hårt. Vi vill utforma miljötekniksatsningen för att komplettera våra övriga åtgärder för att underlätta svenska miljöteknikföretags export- och finansieringsmöjligheter. Den massiva satsning på energiomställningen som vi presenterat i form av nya investerings- och forskningsprogram innebär ytterligare ett lyft för svensk konkurrenskraft och en möjlighet att utveckla morgondagens exportprodukter på en stark hemmamarknad.
De allra flesta miljöteknikföretagen är små företag. Det finns en stor potential för ökad svensk miljöteknikexport inom många tillväxtmarknader. Vi vill att staten, i samarbete med företagen inom miljötekniksektorn, ska främja svensk miljöteknikexport.
För de stora industriföretagen är det sedan länge naturligt att samverka med forskningssamhället – men i de små företagen och i stora delar av tjänstesektorn är detta långt ifrån lika självklart. För att ge fler småföretag möjlighet att växa genom innovativa varor och tjänster vill vi öka anslaget till Forska och väx med 100 miljoner kronor. Av denna utökade satsning ska huvuddelen riktas till småföretag inom den högproduktiva tjänstesektorn och miljöteknikbranschen.
Utvecklingen av ny form eller en ny teknisk tillämpning liknar i hög grad ett forskningsprojekt. Det är förenat med stor osäkerhet att utveckla en ny design. Slutresultatet är okänt i början av utvecklingsprocessen – även om det finns en uppfattning om vilket slags problem som ska lösas. Vi vill komplettera Forska och väx med programmet Designa och väx, ett nytt program för att stärka småföretagens produktutveckling och design.
Ett av de främsta hindren för expansion och nyanställningar är bristen på kompetens. Samtidigt har regeringen kraftigt skurit ned på såväl komvux som den kvalificerade yrkesutbildningen, KY, vilket ytterligare försvårar företagens rekrytering. För att avhjälpa bristen på utbildad arbetskraft vill vi därför att företagen ska få ett ökat inflytande över vilka utbildningar som ska köpas upp. Vi vill också bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen, investera i fler platser på högskolan och ge mer resurser till komvux.
Svensk industri sätts under hård press när många av de viktigaste exportmarknaderna nu viker kraftigt. Över 10 000 människor har varslats hittills i september. Det är mer än dubbelt så många som förra året. Det är tydligt att svensk industri nu på allvar drabbats av den internationella lågkonjunkturen. Trots det står regeringen handfallen. Inga nya initiativ har tagits. Samarbetet med viktiga svenska industribranscher har förtvinat.
Sverige är ett litet land, beroende av sin industriexport för att upprätthålla välfärden. Samtidigt är konkurrensen hård och det krävs kontinuerliga investeringar i forskning, utveckling och utbildning av arbetskraften för att kunna fortsätta ligga i framkant i konkurrensen. Vi har lyckats väl med detta under den gångna högkonjunkturen men nu krävs en kraftig omställning i företagen och från politiken. Sverige kan aldrig konkurrera genom sänkta löner eller försämrade arbetsvillkor. Det andra gör billigare måste vi göra bättre. Nu krävs därför omfattande investeringar i att stärka svensk industris konkurrenskraft.
Utöver betydande infrastruktursatsningar och sänkt bolagsskatt vill vi stärka industrin genom en rad aktiva industripolitiska insatser. Bland annat vill vi stärka exportstödet till nya och växande marknader. Tillgången till rätt kompetens ska förbättras genom mer anpassade utbildningar. Tillsammans med industrin vill vi utforma gemensamma forskningssatsningar. En särskild satsning på att förnya den svenska bilparken görs under nästa år genom utökade premier för bilskrotning. Gemensamt för våra industripolitiska åtgärder är att effektivitet och relevans ska uppnås genom att utformas i samråd med företagen.
Sverige har ett antal starka koncentrationer av kunskap och företag, eller kluster. Utmärkande för dessa är att de består av ett större antal företag som både konkurrerar och samarbetar. Det bedrivs avancerad forskning såväl inom branscherna som i samarbete med högskolor.
Den tidigare socialdemokratiska regeringens initiativ till strategiprogram och branschspecifika forskningssatsningar var viktigt för att vässa deras konkurrenskraft. Strategiprogrammen togs fram tillsammans med branscherna och fick därför hög relevans för företagen. Samarbetet mellan stat, näringsliv och akademi stärktes och programmen har visat sig mycket framgångsrika och populära. Tyvärr har den moderatstyrda regeringen inte velat ge strategiprogrammen någon fortsättning. Istället har de lagts på is och dialogen med svenska nyckelbranscher har i stort sett upphört. Den moderatstyrda regeringen har varit påfallande passiv när det gäller samarbetet med näringslivet – inte minst i forskningsfrågorna. Detta måste nu brytas. Därför nyinvesterar vi socialdemokrater nu 100 miljoner kronor årligen 2009–2011 i nya och fördjupade strategiprogram.
De små och medelstora företagen svarar redan för en tredjedel av all export och potentialen är fortsatt stor. Vi vill ge fler svenska företag möjlighet att växa ut i världen. Vi vill satsa på exportmässor tillsammans med svenskt näringsliv för att sälja svenska tjänster och varor i växande ekonomier i Afrika och Asien. Exportstödet till både industri och småföretag ska byggas ut.
Underleverantörerna spelar en avgörande roll för konkurrenskraften i svenska industrikluster. De är ofta småföretag med mycket konkurrenskraftiga produkter. Men de är också starkt beroende av sina större samarbetspartners. Vi vill stärka de svenska leverantörernas ställning genom en satsning på investerings- och exportfrämjandet i samråd med branscherna.
Export- och investeringsfrämjandet och Sveriges representation utomlands är grundläggande delar i en klok politik för att ge svenska företag förutsättningar att växa. Regeringen saknar dock en strategi för att stärka svenska handelsrelationer med viktiga marknader. Istället saknar Sverige representation i en stor del av de länder som har högst tillväxt. Samtidigt avgörs ofta viktiga kontrakt på regeringsnivå. Då andra länder ser möjligheterna och etablerar sig i dessa länder går svenska företag istället miste om goda affärsmöjligheter.
Vi vill ta fram en handelspolitisk strategi för att samordna samtliga statens handelsfrämjande åtgärder. Strategin ska tas fram i samråd med näringslivet.
Vi vill investera ytterligare 60 miljoner kronor till exportfrämjandet med tydlig profil mot rådgivningen nära företagen.
Vi vill investera ytterligare 15 miljoner kronor i att locka utländska investeringar till Sverige genom att stärka ISA:s närvaro ute i världen.
Vi vill tillföra 15 miljoner för att stärka underleverantörernas export.
Vi vill att svenska beskickningar ska bli bättre på affärsfrämjande. UD:s näringspolitiska uppdrag måste bli tydligare.
Vi vill stärka samordningen mellan de organisationer som arbetar med handelsfrämjande och innovationer, till exempel Vinnova, ISA, Exportrådet och svenska beskickningar.
Lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot många industriföretag. Enligt Arbetsförmedlingen råder det, trots konjunkturnedgången, fortfarande brist på välutbildad arbetskraft inom en rad yrken.
Vi vill rikta en del av de utökade platserna i den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen till industrin, både för att se till att de företag inom industrisektorn som har behov av arbetskraft kan finna rätt utbildad arbetskraft – och för att de människor som nu varslas från industrin ska få möjlighet till omskolning eller vidareutbildning. Avgörande är att utbildningar prioriteras och utformas i dialog med industrin.
Regeringen bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att snarast ta kontakt med de företag som nu varslar – för att identifiera behov av och därefter snabbt upphandla kompletterande arbetsmarknadsutbildning för att se till att Sverige inte går miste om den kompetens som har byggts upp på dessa företag. Arbetsförmedlingen ska ta ett särskilt ansvar för dem som står utanför industrins omställningsavtal, till exempel visstidsanställda och bemanningspersonal. Arbetsförmedlingen ska också samordna sina insatser bättre med insatserna inom ramen för omställningsavtalen.
Ett särskilt kompetenslyft ska riktas mot de mindre industriföretag som är på väg att tvingas varsla. Det kan till exempel användas för vidareutbildning av personal omställningsutbildningar för personal som varslats. Detta är en satsning som bygger Sverige starkt när ekonomin vänder.
Vi socialdemokrater har presenterat ett brett investeringsprogram inom fordonsforskningen som vi vill genomföra tillsammans med industrin. Nu vill vi gå vidare och vill tillsammans med andra centrala delar av svenskt näringsliv utforma nya forskningsprogram för ökad konkurrenskraft. Vi erbjuder totalt en miljard kronor till forskningsprogrammen under förutsättning att näringslivet investerar minst lika mycket. Näringslivets behov ska vara styrande för prioriteringarna. Men vi ställer också tydliga krav:
Investeringarna ska främja forskning som håller internationell världsklass, grundforskning såväl som tillämpad forskning.
Investeringarna ska ha en tydlig profil mot kommersialisering och innovationer, och småföretagens möjligheter att använda forskningsresultaten ska särskilt uppmärksammas.
Investeringarna ska främja erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan näringsliv och akademi, exempelvis genom gemensamma doktorandprogram.
Totalt vill vi investera en miljard kronor till i det nya forskningsprogrammet för näringslivet – Konkurrenskraft Sverige – mellan 2009 och 2012.
De regionala högskolorna är värdefulla tillväxthubbar med nära och framgångsrika samarbeten med det regionala näringslivet. Vi vill fortsätta stärka de regionala högskolornas specialisering och samarbete. Mindre industriföretag har sällan resurser att sätta in för att ta del av den senaste forskningen och utnyttja ny kunskap. Industriforskningsinstituten är därför en viktig länk för att stärka högskolans koppling till de mindre företagen. Rörligheten mellan företag, institut och högskola måste stimuleras genom ökad betoning av näringslivserfarenhet vid tillsättning av tjänster inom högskolan.
FoU-baserat nyföretagande och utveckling av innovativa små och medelstora företag spelar en viktig roll för näringslivets förnyelse, utvecklingskraft och framtida konkurrenskraft. Samtidigt har enskilda entreprenörer och mindre företag ofta begränsade möjligheter att mobilisera nödvändiga resurser för investeringar i tidiga skeden av innovationsprocesser. Den höga tekniska risken och den stora kommersiella osäkerheten kring forskningsresultat innebär att man inte kan förlita sig på att privat riskkapital tar hand om finansieringsbehovet.
I de allt mer slimmade produktionslinjerna saknas utrymme att utveckla de goda idéer som inte har direkt med kärnverksamheten att göra. Därmed går vi miste om en stor innovationspotential som kommer ur lång arbetslivserfarenhet och yrkeskunskap. Vi vill möjliggöra avknoppningar och nya företag genom ett nytt innovationslån.
Den offentliga sektorns kompetens för att göra upphandlingarna innovationsdrivande måste stärkas genom forskning, resultatuppföljning och utbildning. Offentlig upphandling måste bli strategiskt innovationsorienterad. Nya organisationslösningar och produkter ska stimuleras. Efterfrågan ska skapas och innovativa företag få sina första kunder och skyltfönster.
40 miljoner till ett särskilt innovationslån för uppfinnare och innovativa medarbetare.
100 miljoner för stöd till forskning och utveckling i småföretag.
Vi socialdemokrater anser att det är mycket angeläget att blocköverskridande energisamtal kan inledas snarast. En god och långsiktigt hållbar energitillförsel till företag och hushåll är en förutsättning för att vi ska kunna öka sysselsättningen utan att vi förstör vår miljö eller vårt klimat. Därför är det inte acceptabelt att svenska företag och deras anställda känner osäkerhet inför framtiden. Tillgång till hållbar energi måste vara en given förutsättning.
Svensk industri måste få tydliga spelregler och vi måste få till stånd en bred enighet om effektiva styrmedel, långsiktiga satsningar på energiforskning och investeringar i ny teknik och hållbara lösningar. Men viktigast är att stora ambitioner också backas upp med stora resurser. Vi behöver investera brett i en omfattande förnyelse av vårt samhälle. Vi måste fortsätta ställa om här hemma men också hjälpa andra länder. Jobb skapas när samhällen över hela världen byggs upp och byggs om. Och där ska också svenska företag finnas på plats.
Vårt svar för att möta klimatutmaningen och samtidigt stärka svenska företags konkurrenskraft är en förstärkt satsning på export av svensk miljöteknik och ett nytt klimatinvesteringsprogram för bioenergi, en forcerad energieffektivisering av Sverige, att få fram den andra generationens förnybara drivmedel och åtgärder för en bättre fungerande elmarknad.
Tjänsteproduktionen blir en allt större del av ekonomin. Även i varuproduktionen blir tjänsteinnehållet en allt viktigare del. Tjänsterna, som t.ex. logi-stiksystem eller personaladministration, är i de allra flesta fall också bransch-övergripande. Vi vill ta vara på tjänstesektorns stora utvecklingspotential och utveckla ett strategiprogram tillsammans med företag, akademi och fackliga organisationer inom tjänstesektorn. Vi vill ta brett grepp över tjänsteproduktion och forskning. Företagens behov och prioriteringar ska vara styrande. Kopplingen mellan näringsliv och akademi ska stärkas. Fokus ska ligga på att öka produktiviteten och förädlingsvärdet.
Många nya tjänster och produkter har sin grund i uttryck från konst och kultur. Designens utveckling är intimt förknippad med konstens utveckling. Hela upplevelseindustrin har sin grund i människors längtan efter nya kulturella influenser och upplevelser. Det bör inte råda vattentäta skott mellan kultur och företagande. Vi vill tillsammans med företag och organisationer inom den breda upplevelseindustrin utveckla ett framtidsprogram för kreativa branscher. Utifrån företagens önskemål och prioriteringar ska investeringar göras inom utbildning, forskning, produktutveckling och marknadsföring. Vi vill utveckla ett framtidsprogram tillsammans med den breda upplevelseindustrin.
Besöksnäringen är en bransch med många skickliga småföretagare. Vi menar att staten bör öka sitt engagemang för att stärka branschens tillväxtförutsättningar. I detta är ökade statliga investeringar i marknadsföringen av Sverige som turistland och nya initiativ för att stärka Sverige som arrangörsnation för stora internationella evenemang en avgörande beståndsdel. Även forskningssatsningar för att öka produktivitet och förädlingsvärde är en nödvändig beståndsdel i ett strategiprogram för besöksnäringen.
Vi avsätter 100 miljoner kronor mer än regeringen till insatser för marknadsföringen av Sverige som turistland och stärker förutsättningarna som evenemangsarrangör.
Ett branschprogram för besöksnäringen ska genomföras.
Vi motsätter oss fortsatt regeringens utförsäljningar av de statliga företagen. De är en usel affär för svenska folket. Utdelningar och värdetillväxt överträffar med stor marginal vinsten av att betala av statsskulden med utförsäljningsintäkterna. Utförsäljningarna innebär också stora konsekvenser för konkurrensen på berörda marknader, för forskning och utveckling samt för sysselsättning. Trots detta har regeringen inte gjort några som helst konsekvensanalyser. Vi avvisar därmed också de 100 miljoner kronor som regeringen budgeterat i ökade kostnader för utförsäljningskonsulter.
Mat är förhållandevis dyrt i Sverige jämfört med övriga Europa. De regionala skillnaderna inom landet är också betydande. Samtidigt är mat en stor post i hushållens utgifter och påverkar därmed också realinkomster och inflation. Vi vill därför öka effektivitet och konkurrens inom dagligvaruhandeln genom att tillsätta en livsmedelsdelegation med ett tydligt uppdrag att föreslå åtgärder för att öka konkurrensen och pressa svenska matpriser. Bland annat handlar det om att hårdare granska företagskoncentrationer, distributionssystem, att förenkla starten av nya butiker samt livsmedelsregler som hindrar konkurrensen. Satsningen finansieras genom att de ökade resurser regeringen anslår till Konkurrensverket ges ny inriktning.