Motion till riksdagen
2008/09:N388
av Lars Johansson m.fl. (s)

Västsverige


s80049

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av forskning och utveckling genom Produktion i Väst.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av fortsatt satsning på regionala utvecklingscentrum.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för den västsvenska fordonsindustrin.1

1 Yrkande 3 hänvisat till AU.

Fordonsindustrin

Den internationella lågkonjunkturen har under hösten 2008 drabbat svensk industri med full kraft. Antalet varslade har flerdubblats och besked om företagsnedläggelser och driftsinskränkningar kommer nu dagligen. Svensk fordonsindustri, och i hög grad den som finns i Västsverige, är särskilt utsatt.

Den svenska fordonsindustrin är en tillväxtmotor i svensk ekonomi. Sverige är ett av de länder i världen som är mest beroende av sin fordonsindustri. Det är unikt att ett land med nio miljoner invånare är hemvist åt två lastbilstillverkare och två personbilstillverkare. Fortfarande tillverkar Sverige, som ett av fyra länder i Europa, fordon från koncept till färdig produkt.

Det tillverkas cirka 360 000 fordon per år i Sverige, mer än 85 procent av dessa går på export. Fordonsindustrin är vårt lands största exportnäring och står för cirka 15 procent av varuexporten. Fordonstillverkarna och deras underleverantörer har cirka 140 000 anställda, vilket motsvarar 20 procent av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin.

Fordonsindustrin investerar mer än tio miljarder kronor per år på forskning och utveckling i Sverige, vilket är en stor del av industrins totala forsknings- och utvecklingskostnader. Sverige är världsledande inom ett antal forskningsområden: säkerhet, drivlineteknik och telematik. Därmed spelar fordonsindustrin, genom sin storlek, sitt gedigna kunnande och den komplexa kedjan av produktutveckling, underleverantörer och slutleverantörer en central roll för Sveriges tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft.

Nu går fordonsindustrin igenom ett avgörande teknikskifte, pådrivet av allt högre miljö- och säkerhetskrav på fordonen. Omställningen till ett hållbart samhälle kommer att pågå länge och kräva stora insatser av forskning, utveckling och uthålliga investeringar.

Samtidigt präglas fordonsindustrin av hård konkurrens, till stor del utanför Sveriges gränser. Det faktum att andra etablerade fordonsnationer, exempelvis Tyskland, Frankrike, Japan och USA, investerar stora offentliga resurser på att uppmuntra teknikutveckling och konkurrenskraft ställer krav på att även den svenska regeringen agerar.

Det behövs en dialog med fordonsindustrin från regeringens sida. Den svenska, och därmed även den västsvenska, fordonsindustrin behöver ett snabbt besked om fordonsforskningen efter år 2008. Värdefulla forskningsmiljöer riskerar annars att slås sönder och risken är stor att Sverige tappar mark. Fordonsforskningsprogrammen som tidigare funnits är ett bra sätt att fördela forskningsresurser till universitet, högskolor och forskningsinstitut och att därmed få med industrin som en betydelsefull finansiär.

Vårt välstånd och våra välfärdssystem bygger mycket på att vi upprätthåller en avancerad och effektiv industriproduktion som efterfrågas på världsmarknaden. Under högkonjunkturen hävdade sig fordonsindustrin väl i den hårda konkurrensen. Nu är det oerhört angeläget att vi, även under rådande lågkonjunktur, hanterar frågan på ett sätt som gör att konkurrenskraften består och därmed kan fortsätta att skapa välstånd i vårt land.

Det handlar både om kortsiktiga och långsiktiga insatser. Kortsiktigt för att hantera akuta kriser som uppstår och långsiktigt för att bygga framgångsfaktorer än starkare. För den västsvenska fordonsindustrin gäller att prioritera forskning och utveckling, att ge personalen mer kompetens, att se till att in-frastrukturen förbättras och att utveckla mer miljövänlig teknik.

Västsverige är dominerande i landet vad gäller fordonsindustrin. Göteborg, Trollhättan/Uddevalla och Skövde kan räknas som centra i regionen. Det finns också många underleverantörer över hela regionen. Totalt arbetar omkring 50 000 människor inom den västsvenska fordonsindustrin, som kan räknas som en motor för tillväxten i hela Sverige.

Huvudorterna för fordonsindustrin har starka kopplingar till högskolorna, för att säkerställa forskning och utveckling inom näringen. Det innebär att man i regionen arbetar med hela kedjan av fordonstillverkningen, från forskning och utveckling till den konkreta produktionen.

Utvecklingen när det gäller resande och transporter inom Västsverige utvecklas i takt med att samhället förändras. Dagens fordon och bränslen är inte alltid förenliga med de krav som vi vill ställa i ett modernt och utvecklingsinriktat samhälle.

Miljöarbetet är en viktig del i utvecklingen inom fordonsindustrin. Regionen behöver samla kunskaper och erfarenheter för att utveckla alternativa miljövänliga bränslen och annan miljöteknik. Det är angeläget att man inom regionen kan skapa ett nationellt centrum för att utveckla alternativa miljövänliga bränslen och annan miljövänlig teknik.

Det krävs en fortsatt satsning på forskning och utvecklingsarbete, det är därigenom som regionen har sina främsta konkurrensfördelar. Samarbetet med högskolorna måste förstärkas och utvecklas ytterligare. Satsningen på Produktion i Väst, som är ett samarbete mellan högskolorna i Göteborg, Jönköping, Skövde och Trollhättan/Uddevalla, är ett bra initiativ som tagits för att kraftsamla kring utvecklingen av industriell produktion. Dessa initiativ för utveckling bör regeringen aktivt stödja.

För att stärka konkurrenskraften och utvecklingsarbetet inom industri och andra näringslivsgrenar behövs en fortsatt satsning på att bygga upp regionala utvecklingscentra. Det finns idag flera framgångsrika centra där företag, högskolor, region och kommuner arbetar tillsammans för att skapa förutsättningar för företags- och produktutveckling. Innovatum i Trollhättan och Lindholmen i Göteborg är två sådana exempel som har och har haft en stor betydelse för utvecklingsarbetet inom fordonsindustrin. Genom att verka i utvecklingscentra ges det lokala och regionala näringslivet större förutsättningar till samarbete och produktutveckling.

Miljöteknikutvecklingen inom fordonsindustrin i Västsverige skapar både arbeten och tillväxt i samhället, men den behöver bli ännu bättre. Endast tio procent av nybilsförsäljningen utgörs av miljöfordon. Det är därför angeläget att man stöttar fordonsindustrin i Västsverige från nationell sida. Västsverige behöver ges möjligheter att, ur ett nationellt perspektiv, samla kunskaper och erfarenheter för att utveckla alternativa miljövänliga bränslen och annan miljövänlig teknik.

De många varsel som nu drabbar den västsvenska fordonsindustrin och dess underleverantörer kommer, om de slår igenom fullt ut, att resultera i tusentals arbetslösa.

De anställda inom fordonsindustrin och hos de många underleverantörerna har en stor och bred kompetens, som är oerhört viktig att bibehålla och utveckla för framtiden. Därför får man inte låta människor gå ut i arbetslöshet utan det är nödvändigt att staten agerar snabbt. Det är ett samhälleligt åtagande att utveckla industrin så att den står stark även efter innevarande lågkonjunktur.

Vi socialdemokrater i Västsverige kräver att staten i samarbete med de fackliga organisationerna och företagen nu går in med effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Stockholm den 3 oktober 2008

Lars Johansson (s)

Patrik Björck (s)

Hans Hoff (s)

Peter Jonsson (s)

Jan-Olof Larsson (s)

Ann-Christin Ahlberg (s)