Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om entreprenörskap som en naturlig del av utbildningar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagande på deltid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om s.k. företagarlotsar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om affärsrådgivning riktad till kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reglernas utformning och deras inverkan på kvinnligt företagande.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om invandrade kvinnors möjligheter till eget företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en uppföljning av det befintliga stödet till kvinnor i enlighet med EU:s rekommendationer.
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.
2 Yrkande 5 hänvisat till SfU.
Drygt 5 procent av Sveriges kvinnor driver företag, men så mycket som 22 procent av kvinnorna skulle vilja driva eget företag. Faktum är att Sverige är bland de sämsta i EU på kvinnligt företagande. Att ge utrymme för människors kreativitet och förbättra villkoren för företagare är att skapa förutsättningar för fler jobb och en god svensk välfärd. Den låga andelen kvinnor som i dag driver företag vittnar om att hindren för att starta företag upplevs vara för stora. Den nya regeringen har genomfört en rad åtgärder för att öka kvinnors företagande vilket är välkommet. Dock kvarstår en hel del att göra, inte minst för att ändra attityder kring företagande. För att öka kvinnors företagande är det viktigt att hänsyn tas till kvinnors olika livssituation, att företagande på deltid underlättas, att invandrarkvinnors erfarenheter och unika kompetens tas till vara och att särskilda satsningar görs på affärsrådgivning för kvinnor.
Sverige har under lång tid haft en socialdemokratisk regering som underskattat betydelsen av entreprenörskap. Stopplagar inom vårdsektorn som är en starkt kvinnodominerad sektor har hindrat privata sjukhus och vårdcentraler från att ta sig in på marknaden. Stopplagar har också hindrat kvinnor som efter mångårig tjänstgöring önskat starta egen verksamhet inom denna bransch. Detta är ett exempel på hur kvinnors kompetens går förlorad och hur kvinnors karriärmöjligheter försvåras.
Många kvinnor inom vårdsektorn saknar kvinnliga förebilder vad avser företagare. Att personal tar över och blir egna företagare inom vård- och omsorgssektorn bör uppmuntras och entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom offentlig sektor. Stat och kommun bör även initiera ett samarbete mellan seniorkonsulter som har lång erfarenhet av företagande, och nya kvinnliga företagare som behöver affärsrådgivning och hjälp med affärskontakter. Även så kallade företagslotsar/mentorer bör uppmuntras för att ge stöd till kvinnor som vill starta eget.
Ett startkapital är nödvändigt för att kunna starta eget. År 2005 lanserade Almi ett så kallat minilån. Under de två första åren hade lånen ökat med 10 procent och alliansregeringen har nu fördubblat minilånet, vilket är bra. Även ett så kallat etableringskonto, där man kan spara ihop ett kapital skattefritt för framtida företagsstart, borde införas.
Även kvinnliga företagare drabbas av det stora antal regler som andra småföretagare ser som ett hinder för utveckling. Därför är det nödvändigt att se över alla de regler som hindrar att fler kvinnor startar företag. Socialförsäkringarna som de i dag ser ut hindrar också många kvinnor att våga satsa på eget. Om ett företag under inkörningstiden genererar låga intäkter och löner så medför det att föräldrapenningen blir låg. Därför måste socialförsäkringssystemen ändras så att de blir mer anpassade efter företagares behov, inte minst är detta viktigt för kvinnor som driver företag. Jag ser med tillförsikt fram emot den utredning angående företagares socialförsäkringsskydd som snart ska lämna sitt slutbetänkande.
Kvinnor har ofta en hög ambition att välja både karriär och familj; samhället bör skapa ett klimat som uppmuntrar dessa ambitioner. Undersökningar visar att svenska kvinnor inte väljer bort barn för sin karriär. Många vill göra både – och. Företagande på deltid bör därför underlättas.
För att uppmuntra kvinnor till företagande är det viktigt att entreprenörskap får en framskjuten roll även i traditionellt kvinnodominanta utbildningar. För att öka kvinnors kunskaper och därmed intresse för att starta egen verksamhet bör entreprenörskap och kunskaper om företagande finnas som en naturlig del av utbildningen inom grundskola, gymnasieprogram och inom högskoleutbildningar som i dag saknar detta.
Invandrade kvinnors kompetens måste uppmuntras och invandrade kvinnor måste ges stöd och information om hur man startar egen verksamhet. Många nysvenska kvinnor har språkkunskaper och erfarenheter som är unika. Men många kvinnor som kommer till Sverige och startar eget behöver också lära sig en bra företagarsvenska. Därför bör det finnas kurser i entreprenörskap som erbjuds invandrade kvinnor men även kurser i svenska för att underlätta kontakter med kunder och myndigheter.
I EU:s handlingsprogram för ökat entreprenörskap ges rekommendationer till statliga Nutek och Almi att erbjuda ett skräddarsytt stöd till kvinnliga företagare. Nuteks egna undersökningar visar att kunskaperna om kvinnors företagande är bristfälliga. Nuteks och Almis stöd till kvinnliga företagare måste utvärderas och följas upp kontinuerligt. Ökade krav på kunskaper om kvinnors företagande bör därför också ställas på de statliga företag som har i uppdrag att främja kvinnors företagande.