Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett gemensamt EU-patent.
Immaterialrättsfrågornas betydelse har vuxit markant i takt med den ökade globaliseringen. Det framgår tydligt i bland annat betänkandet ”Patent och innovationer för tillväxt och välfärd”, SOU 2006:80. Den problematik som uppmärksammas kring immaterialrätten kan härledas till svag kompetens hos företag, universitet och uppfinnare angående patent och immaterialrättsliga frågor. Därutöver finns problem som kan kopplas till bristande eller svagt utvecklade strategier kring dessa frågor inom näringsliv och hos finansiärer.
För en enskild uppfinnare kan kostnaderna vara upp till trettio gånger högre för att skydda sig i Europa jämfört med i Kina eller i Förenta Staterna. Skulle dessutom den enskilde företagaren hamna i en patenttvist så väntar stora kostnader för att driva tvisten. I USA är det i princip omöjligt för en mindre europeisk företagare att kunna hävda sin rätt vid ett immaterialrättsligt intrång.
Det finns vissa solglimtar på den molniga himlen. I och med den så kallade Londonöverenskommelsen har kostnaderna sänks avsevärt när patent söks inom Europa. Men kostnadssänkningen på en patentansökan är långt ifrån tillräckligt för att en företagare ska kunna lyckas. Det behövs även andra åtgärder och institutionella stöd för att underlätta företagande i både Sverige och Europa. Ett gemensamt patent inom EU bör i detta avseende kunna ge ett immaterialrättsligt skydd som kan gälla inom hela unionen. Ett sådant patent bör även kunna se till att de immaterialrättsliga processerna för den enskilde uppfinnaren eller företagaren samordnas och görs mindre kostsamma vid exempelvis intrångstalan och ogiltighetstalan.
I sammanhanget är det av vikt att fastställa klara regler för samordning och samarbete mellan de nationella patentverken då de gemesamma EU-reglerna upprättas för att försäkra om enhetliga bedömningar inom unionen. Då förenklas processen avsevärt.
Europa behöver få till stånd konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva lösningar avseende immateriella rättigheter och tvistlösning om vi framgångsrikt ska kunna konkurrera med företag och innovationer från till exempel det snabbväxande Asien. Utvecklingen på detta område har kommit långt i både Kina och Japan som har antagit nationella immaterialrättsliga strategier för att kunna hävda sig bättre i den globala konkurrensen.
Av grundläggande betydelse för att uppfinningar ska kunna utvecklas och leda till innovationer är att det finns adekvat rådgivning och vissa stödjande finansiella resurser. På detta område är vi i Sverige relativt svaga. Med rådgivning och finansiella resurser ökar möjligheten för en uppfinnare att få ett fullgott immaterialrättsligt skydd och därmed en större chans till framgångsrik kommersialisering.
Med anledning av ovanstående är det angeläget att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur Sverige bäst kan verka för ett gemensamt EU-patent inom unionen. Det skulle gynna Sveriges chanser att klara sig väl i den globala konkurrensen. Det skulle också sänka kostnaderna, minska tidsåtgången och förenkla processerna för en enskild uppfinnare och/eller småföretagare som vill känna tryggheten med ett starkt immaterialrättsligt skydd inom hela unionen.