Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för industrin hösten 2008.
Svensk industri har efter sommaren på allvar träffats av den internationella lågkonjunkturen. Antalet varslade har flerdubblats och beskeden om företagsnedläggningar och driftsinskränkningar kommer nu dagligen.
Problemen består bland annat av höga råvarupriser på världsmarknaden samt den oro som sprids på finansmarknaderna till följd av fallande värden på fastigheter. Vid sidan av lågkonjunkturen påverkas några branscher dessutom av strukturförändringar som även de har en global bakgrund. Svensk fordonsindustri är för närvarande särskilt utsatt.
Sverige är ett litet land, i hög grad beroende av den exporterande industrins inkomster. Vårt välstånd och våra välfärdssystem bygger väsentligen på att vi upprätthåller en avancerad och effektiv industriproduktion som efterfrågas på världsmarknaden.
Under högkonjunkturen har industrin hävdat sig väl i den hårda konkurrensen. Nu gäller det att vi även under lågkonjunkturen gör rätt saker så att den långsiktiga konkurrenskraften består och kan fortsätta att skapa välstånd för Sverige.
Det handlar om kortsiktiga insatser för att hantera akuta kriser, men också om att utnyttja tillfället att bygga långsiktiga framgångsfaktorer ännu starkare.
Forskning och utveckling, FoU, är på sikt avgörande för att hävda Sveriges breda kompetens inom industrin.
Den behovsmotiverade och industrinära forskningen måste förtydligas och en ökad satsning från statens sida ska framför allt riktas till de med industrin gemensamt finansierade strategiska forskningsprogrammen.
Sverige bör mer aktivt bjuda in internationella teknikledande företag, som idag kanske inte finns i Sverige, att delta i projekt och därmed få tillgång till den kompetens som byggs upp här i utbyte mot att de också förlägger egen verksamhet i Sverige.
Öka fokus på underleverantörer och mindre företag som ligger i riskzonen och se till att de får tillgång till rätt kunskap. Ett centralt område är produktionseffektivitet där en uppskalad satsning på ett ”Produktionslyftet 2.0” ingår.
Bygg en starkare koppling mellan industriforskningsinstituten och regionala aktörer som finns nära de mindre företagen.
Se över möjligheten att investera i ett antal ”testcentra”. Det vore till exempel bra om verksamheten vid Volvos hybridcentrum aktiverades i en gemensam satsning med staten och där ytterligare intressenter kan ingå.
Det framgångsrika utvecklingsprogrammet Forska och väx bör utökas för att nå fler mindre företag.
Utbildningssatsningar är nödvändiga för att industrins personal ska kunna utnyttja teknikutvecklingens möjligheter. Det är också angeläget att ta vara på den lediga kapacitet som nu planerade driftsinskränkningar och varsel medför. Så snart det akuta läget vänder kommer industrin åter att behöva rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det är nu vi kan förbereda oss på att möta detta behov.
Fortsatta satsningar på teknikcollege i syfte att göra den gymnasiala yrkesutbildningen tillgänglig på alla viktiga industriorter.
Effektivare dockning mellan företagens interna utbildningsbehov och Arbetsförmedlingens resurser. Fokus läggs på att förebygga uppsägningar – ingen ska behöva bli arbetslös innan utbildning blir aktuell.
Forcera tankarna på en utbildningsförsäkring med ett ”startpaket” där industrin och staten tillsammans satsar en grundplåt för anställda inom industrin.
Staten bör snabbt erbjuda utbildningspaket som är subventionerade eller om möjligt bekosta vidareutbildningen mot att företagen avstår från uppsägningar.
Ett uppdrag läggs hos universitet och högskolor att utforma specialiserad vidareutbildning för ingenjörer och annan personal, som motsvarar behoven inom industrin.
Den europeiska socialfonden bör användas mer aktivt till att finansiera utbildningssatsningar och hjälpa till vid omställningar.
Utveckla pilotverksamhet med validering av några av de vanligaste yrkeskategorierna inom industrin.
Staten bör, genom en samverkan mellan Almi och privata aktörer, initiera en riskkapitalsatsning med fokus på ”gamla” små och medelstora företag som behöver utvecklas för att möta globaliseringen.
Staten bör satsa mer pengar på tidig teknikutveckling som kan stärka mindre och medelstora företag inom svensk industri.
Frigör medel för att förstärka finansiering i tidiga stadier, till exempel genom att ta fram prototyper och bygga testbäddar.
En satsning bör ske på att få ut nya tekniker i mindre företag via ett närmare samarbete mellan industriforskningsinstituten och IUC eller andra regionala aktörer.
Initiera ett avknoppningsprogram där affärs- och produktidéer som ligger vilande i företag tas om hand för kommersialisering i ett nytt företag, eller hos ett existerande företag där synergier kan tas tillvara.
Effektiva försörjningssystem är nödvändiga för att uppnå en effektiv produktion. Den svenska personbilsindustrin har till exempel ett av världens mest decentraliserade produktionssystem och är beroende av kostnadseffektiva och snabba transporter. Därför bör ett fokus i infrastruktursatsningarna ligga på effektivare försörjningssystem för industrins leveranser.
En snabb översyn av planerade väg- och järnvägssatsningar inom det mellansvenska ”bilbältet” i syfte att prioritera flaskhalsar mellan de viktigaste ”fordonsorterna bör göras”.
Utveckla så kallade intermodala hubbar som gör det möjligt att snabbt och billigt växla transportsätt. Västsverige bör användas som testregion.
Satsa på intelligenta transportsystem som gör det möjligt att effektivisera transporterna.
Former för innovativ offentlig upphandling bör utvecklas för att driva fram nya lösningar och växande företag. Formerna behöver anpassas så att även mindre företag, själva eller i samarbete med andra företag, kan delta i upphandling av detta slag.
Den offentliga sektorn bör utveckla samarbetet med svensk industri om upphandling av ny teknik. Ett samarbete mellan staten, SKL och industrin som fokuserar på två eller tre teknikutvecklingsprojekt bör initieras.
Prioritera modeller som i ökad grad gör det möjligt för mindre och medelstora företag att delta i sådana utvecklingsprojekt.
Klargör möjligheterna att utan att bryta mot dagens regler mot konkurrensbegränsning använda befintligt handlingsutrymme för innovativ upphandling.
Riktlinjer vid offentlig upphandling av fordon bör utformas på så sätt att man i högre grad likställer säkerhet och miljö.
Balansera miljöpremier av olika slag så att de även tar hänsyn till säkerhet som är ett prioriterat område inom svensk fordonsutveckling och forskning.
Snabba miljövinster kan uppnås genom att man fasar ut äldre bilar ur den inhemska fordonsparken. Skrotningspremien bör förstärkas och även andra incitament bör övervägas.
Sveriges beroende av den energiintensiva industrin är unikt stort i jämförelse med andra länders. Samtidigt har vi i vårt land kalla och mörka vintrar. Energipolitikens uppgift är att ge goda förutsättningar för industrin och att förse medborgarna med den energi de behöver. Sverige är ett mycket elberoende land redan idag. Härtill kommer att en minskad fossilanvändning kommer att resultera i en ökad elanvändning. Det gäller värmeväxlare, framtidens bilar, ökad automatisering, förbättrat inomhusklimat etcetera. Samtidigt är det troligt att elanvändningen i hushållen kommer att öka genom att hushållsmaskiner och apparater finner nya användningsområden. Vi kan inte i ett sådant läge avveckla hälften av vår nuvarande elproduktion, tvärtom måste elproduktionen öka.
Stimulera energieffektiviseringar i hela samhället, från industri till hushåll.
Satsa på forskning kring förnybara energikällor och se till att resultaten tas om hand för produktion i Sverige.
Träffa en bred blocköverskridande uppgörelse om den framtida energiförsörjningen med ett innehåll som ger industrin framtidstro i vårt land.
Uppgradera de svenska kärnkraftverken och förse vattenkraftverken med modernaste teknik.
Se över elmarknaden, inrätta en särskild konkurrensmyndighet för elhandeln.
Industrin och samhället står inför ett gigantiskt investeringsprogram för en hållbarare utveckling. Industrins kompetens och produkter är nödvändiga för möjligheterna att uppnå högt ställda mål för klimatpolitiken.
Satsningar som görs på ”leverantörsnivå” av biodrivmedel, ny energiteknik etcetera. måste följas upp av satsningar på ”kundnivå”. Ge kommunerna ökade möjligheter för uppköp av miljövänligare energiteknik som solceller. Undergräv inte förutsättningarna och marknaden för etanolproduktion genom att inte klassa etanol som miljöbränsle. Stimulera ett målinriktat samarbete mellan stora industriföretag och nya innovativa företag inom miljötekniksektorn som saknar finansiella resurser eller erfarenhet av kommersialisering av export av ny miljö- och energiteknik.
Det är viktigt att industrin i Sverige inte ”straffas ut” för de investeringar som företagen redan gjort för att minska energiförbrukning och användningen av fossila energikällor. Stål- och järnindustrin, cementindustrin, kalkindustrin med flera ska finnas kvar i Sverige och fortsätta satsa på nästa generations miljövänligare produktionsprocesser.
Utveckla en långsiktig dialog med industrin för att genomföra de svenska klimatmålen inför 2020.