Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utveckling av transportstödet.
Under 2003 påbörjades en analys av transportbidragets effekter och möjligheter till utveckling. Arbetet avslutades i maj 2004. Huvudslutsatsen i konsultrapporten är att ett transportbidrag likt det nuvarande behövs för ett hållbart näringsliv i bidragsområdet. Transportbidraget uppfyller sitt syfte att kompensera för transportkostnadsnackdelar när det gäller avstånd.
Det är accepterat och betraktas som ett i huvudsak rättvist och tydligt bidragssystem, både av företag inom och utanför bidragsområdet. Inga alternativ till transportbidraget har framkommit som bättre uppfyller bidragets syfte. Bidraget ger företagen i regionen förutsättning att konkurrera med i huvudsak likvärdiga transportkostnader som företag i södra Sverige.
Däremot kompenserar bidraget inte för andra nackdelar som tillhör transporter, exempelvis ett glesare transportutbud. Effekterna av transportbidraget varierar. Bidraget har stor betydelse särskilt för de företag som har långa transporter och som ligger i inlandet. Dessa företag har dessutom ofta stor betydelse för sina orter. Transportbidraget har därmed stor betydelse för den regionala utvecklingen. Däremot ges inte transportbidrag till sändningar under 100 kg i zon 2 och 4, vilket hämmar förutsättningar för branscher med stor andel sysselsatta kvinnor.
Bidraget kräver en avståndsrelaterad transportprissättning, vilket innebär att orter som endast har tillgång till transportföretag med s.k. enhetstaxa (Bussgods och Postens Företagspaket) diskvalificeras. Transportbidragets mål och syfte bör utvidgas till att inrymma kompensation för transporttids- och leveranssäkerhetsnackdelar, stimulans till ytterligare vidareförädling samt eventuellt även grundläggande jämställdhets- och miljöhänsyn.
Regeringen bör därför överväga förändringar i transportbidraget med anledning av dessa förhållanden.