Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om elproduktion från solceller.
Regeringen har tydligt pekat ut klimatet som en prioriterad fråga, och det görs satsningar inom klimat- och energipolitiken. Vi välkomnar att Sverige nu ser behovet att utveckla även det tredje benet: de gröna energikällorna såsom vindkraft, bioenergi och solenergi.
En solcell omvandlar solenergi direkt till el med en verkningsgrad på 10–15 %, vilket innebär att dess potential att bidra till energisystemet är stor, inte bara i länder som Saudiarabien och Italien utan även i de nordiska länderna. Solcellstekniken är dessutom småskalig, och det är möjligt att tillämpa den på ett stort antal sätt. Ett hållbart samhälle bygger i förlängningen på en småskalighet i energiproduktion, och det skapar också en mindre sårbarhet.
Solcellsbaserad elproduktion är stor i övriga Europa. Svenska företag som producerar solcellsmoduler exporterar i stort sett allt utomlands. Merparten går till Tyskland, som är världens enskilt största marknad för solcellsbaserad elproduktion.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 presenterat ett mycket välkommet åtgärdspaket inom klimat- och energiområdet med nya satsningar på över 3 miljarder kronor. Till det kommer en särskild satsning på klimatbistånd på ca 4 miljarder kronor. För att underlätta spridning av sådan energiteknik som är bra ur ett klimatperspektiv, men som ännu inte är etablerade på marknaden, avsätts 339 miljoner kronor under perioden 2009–2011. Det är något som betyder mycket för biogas och solceller.
Marknaden i sig är här en avgörande drivkraft för teknikutveckling, men det finns också i dag olika former av svenskt stöd till solceller: Gröna certifikat och stödsystem för offentliga byggnader med ett investeringsstöd är några av de stöd som finns för att stimulera utvecklingen. Både Malmö stad och Göteborg satsar på solceller, men än så länge enbart i offentliga byggnader.
För privatpersoner finns inget stöd. Man har brukat säga att el från solceller är cirka tio gånger dyrare än om man köper el från nätet. Men detta gäller inte längre för välutvecklade marknader som den tyska och japanska där vissa projekt kalkylerar med en kostnad under 2 kronor per kilowattimma. Den svenska branschen arbetar nu med att få fram olika stödformer för att stimulera investeringar i solceller och göra den jämförbar med elproduktion från andra alternativ som vind och bioenergi.
Tyskland, Frankrike, Spanien och Grekland har helt andra stödformer för solenergi, och där svarar också el från solceller för en större del av energiproduktionen. I Tyskland produceras ca 2 terawattimmar el från solceller – dubbelt så mycket som kommer från vindkraften i Sverige, och produktionen ökar snabbt.
Regeringen bör se på hur andra länder gör för att stimulera en större användning av gröna energikällor för elförbrukning i hushåll. Dessutom bör man se på möjligheten att använda sig av exempelvis solcellsmoduler i den särskilda satsningen på klimatbistånd.