Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att byta ut luftledningar mot markkabel för att öka tillgången på åkermark och skogsmark och minska riskerna vid nya naturkatastrofer.
Stormen Gudrun och Per har orsakat stora skador inte bara i våra skogar utan på våra ledningsnät. Vi vet också att klimatförändringarna i framtiden kommer att öka påfrestningarna ytterligare på våra luftledningar.
När dessa luftledningar en gång i tiden byggdes var åker och skogsmark lågt värderade vilket resulterade i låga markersättningar. De flesta var bara tacksamma att elektriciteten och telefonen kom till landsbygden. Den låga ersättningen och bristen på bra maskiner gjorde att man placerade många luftledningar på bördiga åkrar och högproduktiva skogsmarker. Det fanns heller inte bra teknik för att enkelt och funktionsdugligt kunna gräva ner markkabel.
Nu finns tekniken för att klara stora elleveranser i markkabel och nedgrävningsarbetet fungerar mycket rationellt. Trots detta finns ett motstånd från elbolagen att lägga markkabel då det fortfarande är billigare att bygga luftledning. De som får stå för notan är markägarna som får tåla större och större intrång på sina fastigheter till en fortsatt för låg ersättningsnivå.
Sverige behöver satsa på att successivt byta ut luftledningar mot markkabel, och man bör vara mycket restriktiv med att ge tillstånd till nya luftledningar.
Sverige behöver sina åker- och skogsmarker till värdefull mat- och skogsproduktion.
Det minskar även sårbarheten vid ett vildare klimat.