Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omedelbara åtgärder för att inte straffa ut torven från energimarknaden.
Alltsedan det energipolitiska uppvaknandet i Sverige i början av 70-talet har miljöriktiga inhemska biobränslen successivt fått en allt större roll på energimarknaden. Trädbränslen av olika slag liksom torv har kunnat ersätta stora mängder olja till gagn för både miljö och den nationella ekonomin.
Många kommuner med fjärrvärme runt om i landet har introducerat torv som en viktig komponent i en biobränslemix. Flera kommuner i Gävleborg var tidigt ute, bl.a. Sandviken och Hudiksvall, som i stor politisk enighet satsade på torv- och trädbränslen. I Härjedalen har torvproduktionen och torvfabriken i Sveg kommit att betyda mycket för ekonomi och sysselsättning i regionen.
Många kraftvärmeverk i Mellansverige har successivt ökat sin torvanvändning och kunnat konstatera att torven är ett mycket bra bränsle i kombination med trädbränslen. Utöver ett bra energiinnehåll ger torveldning också minskade problem med slaggbildning, och beläggning i pannorna kan undvikas.
Enligt vår mening är det solklart att torvanvändning med alla mått mätt är mycket bättre ur miljösynpunkt än fossila bränslen som olja, kol och naturgas, för att inte tala om kärnkraftsproducerad el.
Därför borde också torven ha en självklar och viktig roll i en energi- och miljöpolitik som tar sikte på att minska användningen av kärnkraft och fossila bränslen och istället öka användningen av torv och övriga biobränslen. Torven ger dessutom mycket viktiga bidrag till ekonomi och sysselsättning i utsatta regioner. Branschens nettoomsättning uppgår årligen till över 5 miljarder kronor och branschen genererar ca 600 årsarbeten. Eftersom torvbruket är ett säsongsarbete betyder det att dubbelt så många personer är beroende av torvbranschen för sin utkomst. Därtill kommer den indirekta sysselsättningen som är av stor betydelse i vissa regioner. Torvanvändningen främjar den lokala och regionala utvecklingen.
Regeringen har i budgetpropositionerna för åren 2007 och 2008 slagit fast att en energipolitik för ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft också rymmer torven som energikälla, om än i begränsad omfattning.
Statens energimyndighet och Naturvårdsverket har gemensamt utrett torvens framtida roll i energisystemet mot bakgrund av ett uppdrag från regeringen. Myndigheterna har föreslagit regeringen ett särskilt riktat stöd gentemot torvbranschen för att neutralisera effekterna av utsläppsrätterna för torv. Myndigheterna efterfrågar också ett tydligt ställningstagande från regeringens sida om vilken roll torv bör ha i energisystemet mot bakgrund av regeringens uttalanden i budgetpropositionerna. Torvbranschen har vidare utrett olika frågor rörande energitorven och inlämnat till regeringen.
Vi noterar att regeringen inte har tagit upp denna fråga i budgetpropositionen för år 2009. Branschen och myndigheterna svävar fortfarande i osäkerhet om vilken roll torv har att fylla i energisystemet i framtiden. Det är också en osäkerhet som är mycket otillfredsställande för både anställda inom torvbranschen och många lokala energiverk som för sin försörjning i många fall är starkt beroende av torv.
Det är därför angeläget att regeringen nu omedelbart tar initiativ till en annan behandling av torv från utsläppssynpunkt. I annat fall torde risken vara uppenbar att torven som bränsle snart är borta från den svenska energimarknaden. Det vore en riktigt fatal dumhet i en tid när miljöhoten växer, tillgången på hållbara bränslen i vår region minskar och priset på olja, kol och naturgas slår nya höjdrekord.