Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera övergång till miljövänlig energi.
Energianvändningen inom industrisektorn uppgick år 2006 till 157 TWh, vilket motsvarade cirka 39 % av Sveriges slutliga energianvändning. Oljeanvändningen har, trots en ökande industriproduktion, minskat kraftigt sedan 1970-talet, vilket har möjliggjorts genom energieffektivisering och ökad elanvändning. Olja har ersatts av andra energislag, främst el, vars andel av industrins energianvändning har ökat från 21 % till 48 %.
Åren 1992–2006 har emellertid användningen av oljeprodukter ökat med knappt 3 TWh eller 16 %. Den specifika oljeanvändningen har dock hela tiden minskat, vilket indikerar att industrins produktionsvärde har ökat i högre grad än oljeanvändningen.
För bränslen som förbrukas inom industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket får avdrag göras motsvarande 100 % av energiskatten och 79 % av koldioxidskatten. Koldioxidskatten kan sättas ned ytterligare om den är högre än 0,8 % av försäljningsvärdet för samtliga tillverkade produkter när 79 % av koldioxidskatten dragits av. Återbetalning medges inte för bensin och ofärgad högbeskattad olja eller bränsle som använts för drift av motordrivna fordon.
Även fjärrvärme som levereras till dessa näringar är subventionerad. Den värmeproducent som levererar värme för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet medges återbetalning av hela energiskatten och 79 % av koldioxidskatten, samt skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre/kWh vad gäller energiskatten på el.
Det finns stora skillnader i kostnader för olika industrier att konvertera från oljebaserade produkter till fjärrvärme. Som tidigare har nämnts finns det också ett flertal branscher och processer där denna typ av konvertering inte är genomförbar och/eller olönsam. När det gäller viss del av den olja som används för uppvärmning bör det dock vara möjligt att ersätta denna med exempelvis fjärrvärme. Storleken på kostnaden för en sådan investering varierar starkt med faktorer som industrins avstånd till närmaste fjärrvärmenät, anslutningskostnad, åtgärder och anpassningar som behövs i industrianläggningen, industrins beräknade fjärrvärmekonsumtion samt priset på fjärrvärme.
Att med styrmedel, som koldioxidskatt och EU:s handelssystem för utsläppsrätter, verka för att driva på en utveckling där användningen av oljebaserade bränslen inom industrin minskar torde vara ett beslut i linje med regeringens miljöpolitik.