Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör ta fram en nationell strategi med klar inriktning på hållbar utveckling både ekologiskt, socialt och ekonomiskt för stora internationella evenemang inom idrott och kultur och för stora internationella sammankomster inom mötesindustrin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att när eventuella statliga garantier ges till stora evenemang ska de bidra till miljöteknisk utveckling och omställning till ett klimatsmart samhälle.
Det arrangeras allt fler idrotts-, musik-, och kulturevenemang i Sverige och utomlands. Dessa evenemang styr ofta människors resande och semesterplaner. Men vilka konsekvenser får alla dessa evenemang? Vid stora idrottsevenemang samlas många människor, både deltagare och publik. Det innebär miljöbelastning genom transporter, mat, avfall m.m. Men det innebär också arbetstillfällen med huvudsaklig produktion av tjänster istället för varor samt möjlighet till upplevelser.
Vid stora idrottsevenemang efterfrågas ofta statliga eller kommunala garantier i form av borgen eller investeringar i infrastruktur. I många länder finns det nationella strategier med visioner och målsättningar för stora evenemang. I Sverige finns det inte någon strategi för stora internationella evenemang inom idrott och kultur och inte heller för stora internationella sammankomster inom mötesindustrin.
Miljöpartiet anser att en nationell strategi ska antas av riksdagen där myndigheter, organisationer, ambassader och generalkonsulat som arbetar Sverigefrämjande får tydligare riktlinjer om att stödja arrangörer av större evenemang inom idrott och kultur samt större sammankomster inom mötesindustrin, under förutsättning att de jobbar miljöutvecklande. I strategin ska det vara tydligt att evenemangen ska vara klimatsmarta och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
En statlig utredning har kartlagt och analyserat förutsättningar för att ställa ut statliga garantier och andra former av stöd. I betänkandet Tillväxt genom turistnäringen (SOU 2007:32) föreslås ett stöd för stora internationella evenemang som leder till utländska gästnätter och ökad konsumtion och därmed ökade intäkter för såväl stat som näringsliv. Det är ett typiskt kortsiktigt tillväxtperspektiv utan hänsyn till hållbar utveckling.
När det gäller riktigt stora evenemang som OS, fotbolls-VM och friidrotts-VM är det vanligt att staten går in som garant eller borgenär. Här finns en möjlighet att främja miljöutveckling. Om staten för att godkänna garantier ställer krav på miljöutveckling skulle det kunna bidra till nytänkande och möjligheter för miljöinnovationsföretag att få utveckla sina idéer.
Idrotts- och kulturevenemang kan ge möjlighet till miljövänligare konsumtion, dvs. att köpa tjänster och upplevelser istället för prylar. Därför är det också viktigt vad som erbjuds på arenorna: vilken typ av mat och dryck som serveras, hur transporterna ordnas mellan och till evenemangen etc. Vid friidrotts-EM i Göteborg 2006 var det t.ex. märkligt svårt att hitta annat än läsk, chips, öl och hamburgare vid försäljningsplatserna på Ullevi. Det kommunala bolaget som äger Ullevis kiosker borde kunna erbjuda bättre, t.ex. ekologiskt, närodlat och kranvatten som tappas upp istället för på flaska. Idrottsaktiva är förebilder, därför borde det serveras näringsriktig mat utan massa tillsatser vid arrangemang.
Vid OS i London 2012 utlovades i ansökan att det ska erbjudas lokal, säsongsanpassad och ekologisk mat. I Sydney-OS 2000 serverades 75 000 liter mjölk, 19 ton ägg, 21 ton ost, 100 ton kött – så det handlar om stora mängder.
Inför fotbolls-VM i Tyskland gavs uppdrag till industrin att ta fram nya fordon, för transport mellan olika anläggningar, som kunde drivas med alternativa bränslen.
I Sverige omsatte alpina VM i Åre, februari 2007, över 400 miljoner kronor varav ca 190 miljoner avser infrastrukturinvesteringar som kommunen och bolaget som stod som arrangör finansierat. Arrangemanget har gett stora spridningseffekter, med nya jobb för turism och övrigt näringsliv, men det går inte att utläsa av utvärderingar att de tänkt miljöutvecklande eller att det funnits incitament till att göra det. Mittuniversitetet har räknat ut att evenemang som alpina VM lockar till sig många besökare som omsätter mycket pengar, ungefär en tusenlapp per person och dygn. Den genomsnittliga VM-besökaren var 32 år gammal och kom till Åre med bil. Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn.
Idrottsevenemang kan bidra till ekologisk omställning av samhället, om samhället ger incitament till det. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen som sin mening att ge sådana incitament i en nationell strategi för stora internationella evenemang inom idrott och kultur och för stora internationella sammankomster inom mötesindustrin.