Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen så att vindkraftskooperativ inte uttagsbeskattas.
Skatteverkets uttalande om uttagsbeskattning på vindkraftskooperativ påverkar möjligheten att driva vindkraftskooperativ och därmed också de långsiktiga förutsättningarna för en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige.
Vi anser att Skatteverket gör en felaktig tolkning av reglerna då andelspriset är ett affärsmässigt motiverat marknadspris med hänsyn tagen till att andelsägarna – till skillnad från andra elkonsumenter – även står för kapitalkostnaden för kraftverken.
Om uttagsbeskattning skulle bli aktuell så blir konsekvensen att landets vindkraftskooperativ inte kommer att kunna fortsätta växa. Det är också sannolikt att många medlemmar skulle välja att lämna kooperativen och att vissa kooperativ skulle upplösas.
Eftersom möjligheten för enskilda att bli delaktiga och dra ekonomisk nytta av vindkraften är en viktig faktor för att skapa folklig förankring och acceptans kring en vindkraftsutbyggnad, skulle en uttagsskatt påverka förutsättningarna för en kraftfull utbyggnad av vindkraften i Sverige negativt.
Det bör klargöras genom lagstiftning att uttagsbeskattning inte ska ske vid försäljning av el till medlemmar i vindkraftskooperativ.
Ett sätt att lösa frågan är att uttryckligen föreskriva att marknadsvärdet för el som säljs till medlemmar i ett vindkraftskooperativ ska anses motsvara föreningens kostnad för att tillhandhålla elen. En bestämmelse med denna innebörd kan lämpligen placeras i 61 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL) där begreppet marknadsvärde definieras.
Ett alternativ är att i 22 kap 9 § IL undanta av medlemmar förbrukad el från vindkraftskooperativ från uttagsbeskattning på motsvarande sätt som nu gäller för bränsle för uppvärmning av privatbostad på lantbruksenhet. Ett sådant undantag är motiverat som ett led i att främja en utbyggnad av den svenska vindkraften.
Det är angeläget att en tydlig politisk signal ges snarast möjligt i frågan, då den rådande osäkerheten gör det svårt att i nuläget utveckla verksamheten i vindkraftskooperativen och genomföra planerade investeringar i ny vindkraft.
Enligt Energimyndighetens redovisning finns det i dag 72 vindkraftskooperativ verksamma i Sverige, vilka har 112 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 84 MW i drift och som producerar 190 GWh el per år. Föreningarna har tillsammans 19 338 medlemmar. I Sverige drivs alltså drygt 10 % av vindkraften i kooperativ form, dvs. med ett spritt och demokratiskt ägande.
Under 2009–2010 bedöms att antalet medlemmar i vindkraftskooperativ kommer att öka med ytterligare ca 4 750 personer, i 12 redan bildade föreningar. Dessa föreningar kommer att ta i drift 12 vindkraftverk med 25 MW effekt och en total produktion på 70 GWh/år.
Redan under 2009 kommer den kooperativa vindkraften att öka med 20 %, från 84 till 100 MW, och antalet medlemmar i kooperativ ökar från ca 19 300 till 22 000. I ett tvåårsperspektiv kommer antalet medlemmar att öka med 25 %, till drygt 24 000. Eftersom nya föreningar kan bildas, och de som finns kan komma att bygga fler vindkraftverk, kan ökningen visa sig bli större än så.
Ett vindkraftskooperativ fungerar så att medlemmarna köper andelar i föreningen, vilka ofta motsvarar en årlig leverans om 1 000 kWh. Medlemmen får maximalt köpa så många andelar som motsvarar elförbrukningen. En andel kostar ofta i storleksordningen 5 000 till 7 000 kr i engångsinsats, och denna betalas in till föreningen som använder insatserna för att investera i nya vindkraftverk. Om medlemmen investerar i 10 andelar (för t.ex. 60 000 kr) innebär det att hon eller han får köpa 10 000 kWh per år till ett fastställt pris, vilket varierar mellan föreningarna men ofta ligger i storleksordningen 13–20 öre per kWh.
Priset sätts av styrelsen för den ekonomiska föreningen och täcker drift, service, underhåll och administration av föreningen, dvs. det är ett marknadspris utan rabatter. Föreningarna har ofta kommersiella avtal i alla led. Energiskatt, elcertifikat och moms tillkommer, på samma sätt som vid köp av el från en vanlig elleverantör.
Skatteverket har gjort ett uttalande, ”Kooperativa föreningars rabatter till medlemmar” (den 19 juni 2008, dnr 131 380744-08/111), av vilket man kan dra slutsatsen att vindkraftskooperativ ska uttagsbeskattas för mellanskillnaden mellan marknadspriset och ett ”rabatterat pris” om detta inte är affärsmässigt motiverat.
Vi menar att Skatteverkets tolkning bygger på ett missförstånd. Det pris som vindkraftskooperativets medlemmar betalar är det pris som det kostar för föreningen att producera elen. Priset är med andra ord inte rabatterat, utan återspeglar den verkliga produktionskostnaden.
Vi menar också att en uttagsskatt på vindkraftskooperativ tar bort det ekonomiska incitamentet för enskilda att köpa andelar i vindkraft och motverkar därigenom regeringens uttalade ambition att främja en kraftfull utbyggnad av den svenska vindkraften.
Skatteverkets uttalande utgår ifrån att det andelspris som medlemmarna i ett vindkraftskooperativ betalar utgör en ”rabatt”, eftersom priset normalt är betydligt lägre än marknadspriset på den nordiska elbörsen, Nordpool. Vi menar att detta bygger på ett missförstånd. Andelspriset motsvarar vad det kostar för föreningen att producera elen. Priset är med andra ord inte rabatterat. Ett vindkraftskooperativ hoppar över ett led i distributionskedjan och kan därmed hålla lägre priser. Detta är dock inte samma sak som en rabatt.
En stor del av kostnaden för att producera el utgörs av kapitalkostnader. I ett vindkraftskooperativ är det medlemmarna som med sina insatser står för finansieringen, vilket medför lägre produktionskostnader för föreningen. I det pris konventionella elproducenter tar ingår även finansieringskostnaden. Därför är prissättningen affärsmässigt motiverad utifrån föreningens perspektiv. I annat fall måste medlemmarna betala för investeringskostnaden två gånger.
När man inkluderar de kapitalkostnader som medlemmarna har för sin investering är vinsten gentemot kostnaden för att köpa sin el på Nordpool betydligt mindre än det förefaller om man bara tittar på det andelspris som föreningen tar ut (se under rubrik 5 nedan). Vi är av den uppfattningen att medlemmens kapitalkostnad måste beaktas vid bedömningen av vad som utgör marknadsmässig ersättning. Det är en självklarhet att en medlem som betalar insatser räknar med detta i sin ekonomiska kalkyl över energikostnader.
En nyckelfaktor för att Sverige ska lyckas med en storskalig utbyggnad av vindkraften är att det finns ett brett folkligt stöd för vindkraft generellt och lokal acceptans för planerade projekt under tillståndsprocessen.
I rapporten ”Erfarenheter av vindkraftsetablering – Förankring, acceptans och motstånd” (Mikael Klintman och Åsa Waldo, Vindval rapport 5866, september 2008) jämförs erfarenheter från vindkraftsetableringar i flera europeiska länder. Författarna drar slutsatsen att ekonomiska incitament i form av ”delägarskap, privatekonomiska vinster, arbetstillfällen och regional tillväxt” varit viktiga för att bidra till en positiv syn på vindkraft hos närboende och därmed underlätta vindkraftens långsiktiga utveckling.
Möjligheten till delägarskap genom kooperativt ägande kan utan tvekan bidra till en ökad acceptans för vindkraft, särskilt om man som många föreningar också arbetar med lokal förtur. Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ riskerar därmed att motverka regeringens ambition att främja en utbyggnad av den svenska vindkraften.
Vi anser också att det ur ett konkurrensperspektiv är bra för konsumenterna med flera marknadsaktörer och flera olika driftsformer och ”elprodukter” att välja mellan.
Kraftmarknaden är mycket kapitalintensiv, vilket är en förklaring till den oligopolliknande situation som i dag finns på denna marknad. Nya kraftinvesteringar behövs i Sverige för att öka andelen förnybar produktion. Vindkraft är ett av de få energislag som ger möjlighet att sprida ägandet. Det är svårt att se hur investeringar i kärnkraft eller storskalig vattenkraft skulle kunna bidra till en spridning av ägandet på samma sätt, då det handlar om enormt stora investeringar.
Den kooperativa driftsformen ger fler människor möjlighet att bli delaktiga i vindkraftsutbyggnaden.
Alternativet är att var och en äger sitt eget vindkraftverk på den egna gården. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det emellertid mycket effektivare om man kan gå samman med andra och investera i större och effektivare anläggningar på platser med så goda vindförhållanden som möjligt. Det är också att föredra ur miljöperspektiv.
Hittills har medlemmar i vindkraftskooperativ kunnat tillgodogöra sig elen från det gemensamt ägda vindkraftverket enligt samma förutsättningar som gäller för el genererad för egen förbrukning med kraftverk på egen mark. Enligt gällande regler har inte någon extern försäljning som överstiger den egna förbrukningen inom föreningen förekommit.
Med en uttagsskatt på vindkraftskooperativ skulle därmed det miljömässigt och samhällsekonomiskt bättre alternativet missgynnas skattemässigt jämfört med en investering i en egen energiproduktionsanläggning.
Det finns ett generellt undantag från uttagsbeskattning av bränsle för uppvärmning av privatbostad på en lantbruksenhet (22:9 IL). Skattefriheten omfattar förutom ved även t.ex. halm, biogas och andra bränslen från den egna jordbruksfastigheten. En uttagsbeskattning av el till självkostnadspris från ett vindkraftskooperativ innebär att det blir ett skattemässigt sämre alternativ än användningen av andra energikällor från den egna fastigheten för uppvärmning.
Vi anser det därför motiverat att även göra ett generellt undantag från uttagsbeskattning för vindkraftskooperativ.
Om ett företag (AB) investerar i en vindkraftanläggning för att täcka hela eller delar av sin elförbrukning, så innebär det att deras nettokostnad för elen består av kapitalkostnaden och produktionskostnaden för verken. Det enda sättet för privatpersoner att uppnå samma effekt är att gå samman i en ekonomisk förening där medlemmarna gemensamt investerar i vindkraftanläggningar. Den ekonomiska föreningen fakturerar ut den marknadsmässiga produktionskostnaden till medlemmarna. En uttagsbeskattning skulle innebära att företag som investerar i vindkraftanläggningar för att hantera sin egen elförbrukning får mycket mer fördelaktiga villkor än privatpersoner som går samman i ett vindkraftskooperativ.
Det är en helt annan sak att vara medlem i ett vindkraftskooperativ än att köpa aktier i ett vindkraftbolag. Se jämförelsen nedan angående att vara medlem i en bostadsrättsförening kontra att köpa aktier i ett fastighetsbolag.
Även om bostadsmarknaden lyder under en annan lagstiftning kan en pedagogisk jämförelse göras med bostadsrätt kontra hyresrätt. HSB bildades 1923 med syfte att bygga och förvalta bra och prisvärda bostäder till medlemmarna. En bostadsrättsinnehavare står själv för kapitalkostnaden och har en lägre månadsavgift än hyresrättsinnehavaren. Det skulle vara orimligt att beskatta bostadsrättsföreningen (och i slutändan bostadsrättsinnehavaren) för mellanskillnaden mellan den låga månadsavgiften och de högre avgifterna för hyresrätter. Enligt uppgift från SCB är den i riket genomsnittliga avgiften till bostadsrättsföreningen 30 % lägre än hyran i en hyresrätt.
Att vara medlem i en bostadsrättsförening i syfte att få ett tryggt boende till en stabil kostnad är en helt annan sak än att investera i aktier i ett fastighetsbolag. På samma sätt är det en helt annan sak att vara medlem i ett vindkraftskooperativ i syfte att få miljövänlig el till en stabil kostnad jämfört med att investera i aktier i ett vindkraftbolag.
Ytterligare en parallell skulle kunna dras till fenomenet bilpool, där det inte heller sker någon uttagsbeskattning.
Om en uttagsskatt skulle tillämpas gör vindkraftsbranschen bedömningen att de ekonomiska incitamenten att bli medlem i ett vindkraftskooperativ försvinner (se under rubrik 5 nedan). Då återstår endast det betydligt samhällsekonomiskt dyrare och miljömässigt sämre alternativet att sätta upp egna vindkraftverk på tomten.
Den rådande osäkerheten påverkar möjligheterna att utveckla verksamheten och investera i nya vindkraftverk. Det finns en uppenbar risk att den lovande utvecklingen av vindkraftskooperativ som beskrevs inledningsvis kan komma att vändas så att utbyggnaden till stor del avstannar och även befintliga kooperativ får problem.
Då det i nuläget inte går att ge ett klart besked till potentiella kunder har flera vindkraftskooperativ tills vidare bromsat försäljningen av vindandelar, och föreningarna skickar inte ut några fakturor på andelsinsatsen till nya medlemmar. Eftersom upphandlingen för vindkraftsbyggnation 2009 nu pågår, innebär detta att planerade projekt påverkas negativt redan nu och att föreningarna kan komma att färdigställa färre vindkraftverk 2009 än vad som var planerat.
För att man ska kunna fortsätta utveckla verksamheten i vindkraftskooperativen och genomföra investeringar i nya vindkraftverk är det mycket angeläget med ett klargörande i frågan om uttagsskatt så snart som möjligt.
Exempel 1: Förtjänst inklusive kapitalkostnader jämfört med spotpriset 2006–2008
Förklaring till kolumnerna:
Årssnitt Nordpool: Genomsnittligt spotpris på Nordpool.
Schablonränta: Schabloniserad beräkning av kapitalkostnaden exklusive riskpremie.
Räntekostnad per andel: Schablonräntan multiplicerad med ett andelspris på 6 200 kr/andel.
Pris andelsel: Det pris en medlem kan få betala för andelselen exklusive räntekostnad.
Pris andelsel inklusive räntekostnad: Priset på andelselen summerat med räntekostnaden.
Förtjänst andelsel: Nordpoolpris minus priset på andelselen inklusive räntekostnad.
Ovan illustreras hur ekonomin i andelsägandet ser ut ur medlemmens perspektiv om man använder det genomsnittliga spotpriset på Nordpool som referens för marknadspriset. Hur stor vinsten blir beror på räntenivån och elpriset på Nordpool.
I exemplet ovan används en schablonränta på 5 %. Det är svårt att fastställa vilken ränta man ska använda, och man kan här resonera kring vad en alternativ placering skulle ge för avkastning, samt vad en låneränta skulle vara. I praktiken innebär investeringen även en viss ekonomisk risk, varför man också bör beräkna en riskpremie eftersom andelsägaren kan riskera sin insats i storleksordningen 6 000 kr/andel. En genomsnittlig medlem investerar ca 10 andelar, vilket då motsvarar ca 60 000 kr.
I exempel 2 nedan illustreras hur förtjänsten eller förlusten för andelsägarna ser ut (exklusive uttagsbeskattning) baserat på hur högt spotpriset är respektive vilken schablonränta som används för kapitalkostnaden. Slutsatsen är att man med hänsyn tagen till kapitalkostnaden har möjlighet att göra en viss ekonomisk förtjänst genom att äga andelar i vindkraft, men förtjänsten är mindre än vad det förefaller om man bara tittar på det pris (i exemplet 13 öre) som föreningen tar ut för att täcka driftskostnaderna.
Exempel 2: Förtjänst eller förlust för andelsel inklusive kapitalkostnader vid olika schablonräntor och olika spotpriser (exklusive effekter av uttagsbeskattning)
Incitamenten för en enskild konsument att bli andelsägare är att främja utbyggnaden av förnybar energi, att göra en viss förtjänst och att undvika de stora svängningarna i elpriset på Nordpool.
Exempel 3: Förlust inkl. kapitalkostnader och uttagsbeskattning
Förklaring till kolumnerna:
Årssnitt Nordpool: Genomsnittligt spotpris på Nordpool.
Pris andelsel: Det pris medlemmen får betala för andelselen exklusive räntekostnad.
Diff. Nordpool och andelsel: Nordpoolpris minus andelspris exklusive räntekostnad för att beräkna beskattningsunderlag.
Uttagskatt: Uttagsskatten är 28 % och multipliceras med mellanskillnaden mellan Nordpools pris och andelselen.
Andelsel inkl. uttagsskatt: 13 öre summerat med effekten av uttagsskatten.
Räntekostnad per andel: Schablonräntan multiplicerad med andelspriset 6 200 kr/andel.
Andelsel inklusive ränta och uttagsskatt: Priset på andelselen summerat med räntekostnaden och uttagsskatten.
Förlust andelsel: Nordpoolpris minus priset på andelselen inklusive räntekostnaden och uttagsskatten.
Föreningen har inte någon annan omsättning än den el som medlemmarna får köpa för 13 öre per kWh. Därav blir den avdragsrätt som är kopplad till uttagsbeskattningen för föreningen försumbar. Av den anledningen utgår beräkningen ovan ifrån att en eventuell uttagsskatt får direkt konsekvens på priset på andelselen. Dessutom tar medlemmen en risk med sitt satsade andelskapital; se resonemanget kring schablonränta ovan.
Om Nordpoolpriset ligger runt 45–50 öre per kWh, innebär uttagsbeskattning en fördyring av andelspriset i storleksordningen 10 öre per kWh.
I tabellen ovan visas att effekterna av uttagsskatten, om man utgår från mellanskillnaden mellan priset på Nordpool och det nuvarande priset för andelsägare på 13 öre, innebär att andelsägaren förlorar på affären även vid höga elpriser. Det skulle innebära att förutsättningarna för att driva vindkraftskooperativ i Sverige helt försvinner.
Om Skatteverket anser att andelspriset inte är ett marknadspris finns en risk att man också anser att föreningens medlemmar ska betala moms beräknat på spotpriset i stället för moms på andelspriset, vilket i dag är fallet. Det skulle ytterligare försämra den ekonomiska kalkylen för andelsägaren. Anses däremot andelspriset vara marknadsmässigt motiverat (vilket det är), så utgår denna risk.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv skulle en eventuell uttagsskatt på vindkraftskooperativ utgöra en marginell intäkt, samtidigt som de negativa konsekvenserna blir stora. Vindkraftskooperativ är viktiga för att främja en god acceptans för en utbyggnad av vindkraften. Skatteverkets tolkning av reglerna riskerar därmed att motverka regeringens ambitioner inom energi- och klimatpolitiken.
Olika sätt är tänkbara för att undanröja risken för att vindkraftskooperativ ska drabbas av uttagsskatt. Mest logiskt är sannolikt att i inkomstskattelagen (IL) uttryckligen föreskriva att marknadsvärdet för el som säljs till medlemmar i ett vindkraftskooperativ ska anses motsvara föreningens kostnad för att tillhandhålla elen. En bestämmelse med denna innebörd kan lämpligen placeras i 61 kap. 2 § IL där begreppet marknadsvärde definieras.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att i 22 kap. 9 § IL undanta av medlemmar förbrukad el från vindkraftskooperativ från uttagsbeskattning på motsvarande sätt som nu gäller för bränsle för uppvärmning av privatbostad på lantbruksenhet.
Även andra lösningar kan vara möjliga. Vi föreslår därför att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag till lagändring så att vindkraftskooperativ inte uttagsbeskattas.